I dagens värld har Ulrika Borelius blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Ulrika Borelius fångat allas uppmärksamhet, genererat debatt, reflektion och analys. Med en historia som går tillbaka århundraden har Ulrika Borelius lämnat en outplånlig prägel på mänsklighetens historia, och dess inflytande fortsätter att vara påtagligt idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ulrika Borelius och dess betydelse i den moderna världen, analysera dess inverkan på olika områden och dess relevans för nuet och framtiden.
Ulrika Borelius | |
Född | Catharina Ulrika Böttiger 7 april 1794[1][2] Västerås domkyrkoförsamling[3], Sverige |
---|---|
Död | 17 maj 1883[1][2][3] (89 år) Kalmar stadsförsamling[3], Sverige |
Begravd | Södra kyrkogården, Kalmar och Södra kyrkogården, Kalmar[4] |
Medborgare i | Sverige[1] |
Sysselsättning | Självbiograf[1], författare[1], dagboksskrivare[2] |
Make | Jacob Borelius (g. 1820–) |
Barn | Johan Jacob Borelius (f. 1823)[2] |
Föräldrar | Carl Fredrik Böttiger |
Släktingar | Carl Wilhelm Böttiger (syskon) Gustaf Böttiger (syskon) |
Redigera Wikidata |
Catharina Ulrika Borelius, född 7 april 1794 i Västerås domkyrkoförsamling, död 17 maj 1883 i Kalmar domkyrkoförsamling, var en svensk prästfru och dagboksförfattare. Hon föddes som dotter till apotekaren Carl Fredric Böttiger och hans hustru Ulrica Uggla. Ulrika Borelius var gift med kontraktsprosten och akademikern Jacob Borelius. De fick bland annat sonen Johan Jacob Borelius, professor i teoretisk filosofi i Lund.
Hon är känd för sin dagbok, som skildrar livet som prästfru i Skinnskatteberg under 1800-talet.