Ulrik Gustaf De la Gardie är ett ämne som har väckt intresse och debatt genom åren. Sedan starten har det fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen, och blivit ett kulturellt fenomen som överskrider gränser och generationer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Ulrik Gustaf De la Gardie, från dess påverkan på samhället till dess relevans idag. Genom en detaljerad analys försöker vi bättre förstå detta fenomen och dess inflytande inom olika områden, vilket möjliggör en bredare och berikande förståelse av Ulrik Gustaf De la Gardie.
| Ulrik Gustaf De la Gardie | |
| Född | 22 november 1727 Stockholm |
|---|---|
| Död | 19 juni 1809 (81 år) Västerås, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Västmanlands län (1784–1809) | |
| Föräldrar | Magnus Julius De la Gardie Hedvig Catharina De la Gardie |
| Släktingar | Brita Sophia De la Gardie (syskon) Eva Ekeblad (syskon) Pontus Fredrik De la Gardie (syskon) Carl Julius De la Gardie (syskon) Hedvig Catharina von Fersen (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Ulrik Gustaf Magnusson De la Gardie, född 22 november 1727 i Stockholm, död 19 juni 1809 i Västerås, var en svensk greve och landshövding i Västmanlands län.
Han var son till Magnus Julius De la Gardie och Hedvig Catharina Lillie och gifte sig den 17 maj 1753 med Fredrika Falkenberg af Trystorp.[1][2][3] Äktenskapet blev barnlöst.
Han ärvde Tullgarns kungsgård av sin mor vid hennes död 1745, men tvingades sälja det på offentlig auktion 1772 grund av dålig ekonomi. Slottet köptes in för kronans räkning och blev ett av de kungliga slotten i Sverige.[4]