Ulf Beijbom

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Ulf Beijbom, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Med fokus på Ulf Beijbom kommer vi att utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess potential för framtiden. Från dess första framträdande till dess relevans idag har Ulf Beijbom varit föremål för pågående debatt och analys, och i denna artikel kommer vi att försöka belysa dess många aspekter. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i dess betydelser, implikationer och möjliga utmaningar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Ulf Beijbom. Så om du är intresserad av att lära dig mer om detta ämne, följ med oss ​​på denna upptäckts- och reflektionsresa.

Ulf Albert Beijbom, född 13 december 1935 i Härnösand, är en svensk historiker.

Biografi

Ulf Beijbom växte upp i Sollefteå och studerade vid Uppsala universitet med inriktning på läraryrket. Han var amanuens på Landsarkivet i Uppsala 1961–1965. Han disputerade vid Uppsala universitet 1972 på avhandlingen ”Swedes in Chicago. A Demographic and Social Study of the 1846–1880 Immigration.

Ulf Beijbom kom till Växjö i januari 1966 för att bygga upp Svenska Emigrantinstitutet, som han sedan var chef för till pensioneringen 2002. Under åren 1973–1975 var han biträdande professor vid University of Washington i Seattle i USA. Han fick professors namn 1988.[1]

Han är medlem av Smålands akademi.

Bibliografi i urval

  • Anders Larsson, västmanländsk pionjär i Chicago, 1966
  • Erland Carlsson och den svensk-amerikanska kyrkan 1966
  • Utvandrarromanen och den historiska verkligheten, 1970
  • Swedes in Chicago. A Demographic and Social Study of the 1846-1880 Immigration, Studia historica Upsaliensia no 38, Läromedelsförlagen 1971, ISBN 91-24-68690-5
  • Drömmen om Amerika, 1971
  • Amerika, Amerika!: en bok om utvandringen, 1977
  • Johan Bolin i Sjösås och Amerika, 1978
  • Guldfeber: en bok om guldrusherna till Kalifornien och Klondike, 1979
  • Pionjärutvandringen, 1980
  • Australienfararna: vårt märkligaste utvandringsäventyr, 1983
  • Detta vill jag inte glömma: ett minne från Sydaustralien, 1985
  • Utvandrarna och Svensk-Amerika, 1986
  • Svensk etnicitet i Amerika och Australien: några iakttagelser från den svenska utvandringens vanligaste respektive mest perifera mål 1846-1930, 1987
  • Otto Natt och Dag: den dödsdömde emigranten, 1987
  • Utvandraren och hembygden: ett urval av Arthur Landfors dikter, 1990
  • Svenskamerikanskt: människor och förhållanden i Svensk-Amerika, 1990
  • Vilhelm Moberg och utvandrarbygden, 1993
  • Hos okända släkten i Estland: några intryck från tre resor i österled, 1994
  • Kristina från Duvemåla och en miljon andra utvandrare: om verkligheten bakom Vilhelm Mobergs utvandrarepos, 1995
  • Amerikaminnen: berättelser i utvandrarbygd (foto: Kony Södring), 1996
  • Solveig Kristiansson, folkkonstnär (foto: Kony Södring), 1998
  • Uppbrott från stenriket: utvandring från Kronoberg och kronobergare bortom haven, 2000
  • Lars Olsson och Sune Åkerman (redaktörer): Hembygden och världen. Festskrift till Ulf Beijbom, 2002
  • Utvandrarkvinnor: svenska kvinnoöden i Amerika, Norstedts 2006
  • Möten och händelser i Nipornas stad: en familjekrönika i omvandlingens tid, Emigrantinstitutets vänner 2010
  • Utvandrarna och den stora depressionen: svenskamerikaner i trettiotalets malström, Carlsson 2012
  • Oförglömligt: ett liv i emigrantforskningens tjänst, Carlssons 2014
  • Mobergs utvandrarbygd och Amerikas Småland, Carlssons 2015
  • Utvandringens mosaik, Emigrantinstitutets vänner 2016
  • Solveig Kristianssons textilbilder från utvandringens tid (foto Sune Ekstrand), Emigrantinstitutets vänner 2018
  • Press och pennfäktare i Svensk-Amerika, Emigrantinstitutets vänner 2020
  • Uppbrottets tid: Amerikafebern på Öland, Emigrantinstitutets vänner 2022
  • Kichi saga: från vildmark till svenskbygd, Emigrantinstitutets vänner 2024

Källor

Noter

  1. ^ Smålands Akademis webbplats, läst 2013-11-16

Externa länkar