Idag är UCITS ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av allmänheten. Vikten av UCITS har blivit allt viktigare inom den sociala, kulturella, akademiska och vetenskapliga sfären, vilket genererar debatter och reflektioner kring dess implikationer och återverkningar. Ur olika perspektiv och synsätt har olika aspekter relaterade till UCITS, dess ursprung, evolution och dess påverkan på det nuvarande samhället behandlats. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av UCITS, utforska dess olika dimensioner och analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget.
UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) är en samling EU-direktiv som berör fondverksamhet och som lägger grunden för lagstiftningen för värdepappersfonder i Sverige och i övriga EU/EES.
De direktiv som inryms inom UCITS-begreppet brukar normalt anses vara nedanstående. Respektive benämning är emellertid inte formell i den meningen att den används av lagstiftaren, utan återspeglar den konsensus som används inom det regulatoriska området.
I egenskap av EU-direktiv måste UCITS-direktiven införlivas i nationell lagstiftning för att gälla i respektive land inom EU/EES.
Den svenska lagstiftningen om fondverksamhet bygger till största delen på UCITS-direktiven och har huvudsakligen genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:46) om värdepappersfonder och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder.
![]() |
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |