Typograf
Idag är Typograf ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Typograf varit föremål för debatt, analys och utforskande inom olika områden. Oavsett om det gäller politik, vetenskap, underhållning eller populärkultur, har Typograf visat sig vara ett relevant ämne av allmänt intresse. Med tidens gång har dess inverkan och relevans ökat, vilket genererar oändliga åsikter, forskning och diskussioner som försöker förstå dess inflytande på det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera betydelsen och innebörden av Typograf på djupet, och utforska dess olika dimensioner och aspekter som gör det till ett ämne av intresse för alla.
En typograf är en äldre yrkesbeteckning på tryckare och sättare som arbetar i ett sätteri eller på ett bok- eller tidningstryckeri.[1] Svenska Typografförbundet bildades 1886 och var Sveriges första fackförbund i modern mening.[2] I och med digitaliseringen av trycktekniken försvann yrkesgruppen successivt från och med 1970-talet. En person med i viss mån liknande arbetsuppgifter kallas idag formgivare, art director eller grafiker.[1]
Se även
Referenser
- ^ Typograf i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ ”Typograferna - det sista skrået”. Sven-Erik Andersson. https://ytterstagransen.wordpress.com/2012/11/29/typograferna-det-sista-skraet/. Läst 19 oktober 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör typograf.
