Tvåsidiga djur

I dagens värld är Tvåsidiga djur ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Från politik till populärkultur, Tvåsidiga djur har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med tiden har Tvåsidiga djur blivit ett globalt fenomen som har skapat debatt, kontrovers och, i vissa fall, en ivrig efterföljare av sina anhängare. Allt eftersom 2000-talet fortskrider fortsätter Tvåsidiga djur att vara ett ämne av intresse och dess inflytande återspeglas i hur människor interagerar, informerar och relaterar till varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Tvåsidiga djur på dagens samhälle och analysera dess relevans i den moderna världen.

Tvåsidiga djur
en räka (Stenopus hispidus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
UnderrikeEumetazoa
(orankad)Tvåsidiga djur
Bilateria
Vetenskapligt namn
§ Bilateria
AuktorHatschek, 1888
Hitta fler artiklar om djur med

Tvåsidiga djur (Bilateria),[1] även kallade treskiktsdjur,[2] är en taxonomisk grupp i underriket flercelliga djur. Hos dessa djur är den vänstra kroppshalvan symmetrisk med den högra. Enskilda avvikelser för inre organ är möjliga. Det vetenskapliga namnet är bildat av latinets bi- och latus, alltså 'två-' och 'sida'. Radiellt symmetriska djur som maneter har en bog- och baksida, men inget fram och bak. För det mesta har tvåsidiga djur organ som utvecklas från tre olika kroppsskikt (groddblad), som kallas endoderm, mesoderm och ektoderm. Nästan alla djur är bilateralt symmetriska, eller nära nog. Det viktigaste undantaget är tagghudingar, som uppnår nära radiell symmetri som vuxna, men är bilateralt symmetriska som larver.

Tvåsidiga djur har kompletta matsmältningskanaler med separat mun och anus, med några få undantag. De har även en kroppshåla. Bilateria delas i stamgrupperna Protostomia och Deuterostomia. Djuren utvecklades för 555 miljoner år sedan, äldre fossil finns, men är osäkra.

Referenser