Tsuba

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Tsuba. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och de möjliga konsekvenserna för framtiden. Sedan dess framträdande har Tsuba fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen och genererat debatter, kontroverser och oändliga tolkningar. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka förstå vikten av Tsuba inom olika områden, samt dess relevans i vårt dagliga liv. Dessutom kommer vi att ta upp olika perspektiv och åsikter från experter inom området, för att kunna erbjuda en komplett och berikande vision av detta fascinerande ämne.

Tsuba (鍔) är det japanska uttrycket för parerplåten på ett japanskt svärd, katana. I det gamla Japan var samurajsvärdet, det mest prestigeladdade objektet inom konsthantverket. Genom sin anknytning till landets krigaradel var det genom århundraden föremål för den mest omfattande bearbetning och utsmyckning. Svärdets "monteringar" och då i synnerhet tsuba blev bärare av dekorer, som på ytterst små ytor till fulländning förenar tekniska och konstnärliga kvaliteter. I detta avseende har de mycket gemensamt med andra accessoarer som netsuke och inrō, men material och konstnärerna var inte desamma. Dekorerna på en samling tsuba skildrar en hel värld, ett mikrokosmos, med himmel och jord, mytologiska figurer och människor, vardagens föremål, växter och djur. Här finns sammanhang, tecken och budskap fördolda eller främmande för västerlänningen. Men utsmyckningen var också föremål för samma restriktioner som tidvis drabbade annat konsthantverk. Japanerna hade "tsuba mode" likt västerlänningarnas klädmode och bytte tsuba ofta, därför finns många gamla tsubor kvar idag.

Sukashi-tsuba av järn från 1400-talet. Östasiatiska museets samlingar.

Material

Under äldre perioder fram till 1600 var tsuban, särskilt för tachi gjord av järn för att uppfylla sitt skyddande huvudsyfte i strid. Dekoren var då sparsmakad och ännu inte så sofistikerad och bestod oftast av enklare genombrottsmönster, så kallade sukashi-tsuba. Dessa blev med modet allt konstfärdigare och även mjukare material än järn kom till användning.

Tsuba är i dag liksom netsuke eftertraktade samlarobjekt. Avbildningarna i litteraturlistan är från två större svenska samlingar. Östasiatiska museet har en samling av över 800 tsuba, av vilka flertalet donerats av svenska samlare.

Bildgalleri

Några tsuba av genomsiktstyp, sukashi-tsuba:

Solida tsuba av metallarbetes-, inläggstyp, kinkō-tsuba:

Se även

Litteratur

  • Utställningskatalog: Miniatyrhantverkets mästare, Östasiatiska Museet, Stockholm (1980). ISSN 0585-3257.
  • Ogasawara, Nobuo & Kobayashi, Terumasa: The Sword Fittings and Articulated Metalwork of the Lundgren Collection. Otsuka Kogeisha Co, Tokyo (1992). Ur tre generationer antikhandlare Lundgrens i Stockholm, samling (numera till stor del avyttrad).

Externa länkar