Tröskverk
I dagens värld har Tröskverk blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor och sektorer. Med teknikens framsteg och sociala förändringar har Tröskverk tagit en central roll i våra liv och påverkat allt från hur vi kommunicerar till hur vi hanterar den moderna världens utmaningar. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Tröskverk och dess inflytande på olika aspekter av samhället, och analysera dess relevans i den personliga, professionella och sociala sfären. Dessutom kommer vi att undersöka hur Tröskverk har utvecklats över tid och vilka framtidsutsikter som ligger framför oss.
Tröskverk var en föregångare till skördetröskan. Tröskverket användes under tröskningen, oftast sent på hösten och vintertid då jordbruket inte krävde så mycket arbete utomhus. Man hade tidigare på hösten bärgat säden, buntad i nekar och torkat.
Flera förslag på mekaniska tröskverk framkom under 1700-talet, en del av dessa även i Sverige. Det tidigaste svenska kända tröskverket konstruerades och byggdes vid Stjärnsund av C. Polhem men fick ingen uppföljare.
Det moderna cylindertröskverket med slagor på cylinder mot en trösksko uppfanns av skotten Andrew Meikle (1719–1811) omkring 1786. Innan tröskverket introducerades, men även lång tid därefter, tröskade man med slaga, i Övre Norrland även med hästdragna tröskvältar.
Sveriges första kommersiella serietillverkade tröskverk konstruerades av Johan Thermænius mekaniska verkstad i Torshälla 1847. Tillverkningen förlades sedermera till Hallsberg och blev en nationell och till viss del även internationell succé.
Ordet "tröskverk" är belagt i svenska språket sedan 1803.
Källor
- Tröskverk i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- Filmarkivet
- ^ ”tröskverk | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/. Läst 20 mars 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tröskverk.- Model af Tærskeværk (dansk)
| ||||||||||||||||||||