Trivialskola

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Trivialskola, utforska dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Trivialskola har varit föremål för studier och debatt i många år och dess inflytande sträcker sig till olika områden i vardagen, från kultur till politik och teknik. På dessa sidor kommer vi att titta närmare på de olika aspekterna av Trivialskola, och hur det har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att undersöka dess roll i att forma vår värld idag och hur det kan påverka framtiden. Gör dig redo att fördjupa dig i en fascinerande resa genom Trivialskola och upptäck allt som finns att veta om detta ämne.

Plakett på väggen vid Klara trivialskola.

Trivialskolor, av latin: trivium, var en skolform som från 1600-talet och fram till 1905 bedrevs bland vissa "lägre" lärdoms- och latinskolor som erbjöd primärutbildning för ungdomar i trivium; det vill säga ämnena grammatik, retorik och dialektik (logik). Skolformen kvarlevde till 1905, då den ersattes med realskola.

Historia

I de svenska städerna fanns tidigare tre typer av skolor; dels sådan knutna till klostren, dels skolor knutna till domkyrkorna och slutligen vissa privata skolor. Det var i första hand katedralskolorna i stiftsstäderna som kom att kallas trivialskolor. 1571 års kyrkoordning delade in skolorna i provinciales och cathedrales. Med den nya skolordningen 1649, då gymnasier inrättades, kom de katedralskolor som inte ansågs fullt ut vara gymnasier utan halva gymnasier, att benämnas trivialskolor. Trivialskolorna delades även in i fullständiga trivialskolor och lägre trivialskolor, även kallade barnskolor. 1693 års och 1724 års förordningar för skolväsendet innebar ingen större skillnad mot tidigare, annat än att trivialskolor i stiftsstäderna fick namnet katedralskolor.[1]

Med skolordningen av år 1807 omtalas så kallade pedagogier, barnskolor, och man skilde då mellan dessa och katedalskolorna, och från katedralskolorna tillät man direkt övergång till universiteten utan att man behövde studera vid gymnasier emellan. Därmed förlängdes utbildningen vid katedralskolorna.

Med skolordningen 1820 försvann officiellt helt benämningen trivialskola[2] och även benämningen katedralskola försvann. Utbildningen under universitetsnivå kallades elementarläroverk och delades in i de lägre apologistskolor och lärdomsskolor, lägre lärdomsskolor, högre lärdomsskolor och gymnasier.[3]

De skolor som uppfyllde kraven för direkt övergång till universitet kallades fortsättningsvis läroverk. Det som var trivialskolor kom istället att kallas lägre lärdomsskolor. Många skolor fortsatte dock att använda benämningen trivialskolor, även om alltfler efterhand omvandlades till läroverk. I 1856 års Stadga för rikets allmänna elementarläroverk ersattes begreppet lägre och högre lärdomsskolor av lägre elementarläroverk och högre elementarläroverk. 1878 ersattes begreppen av högre allmänna läroverk och lägre allmänna läroverk. De lägre allmänna läroverken, av vilka en del kallades trivalskolor fanns kvar till 1905, då skolformen försvann i samband med inrättandet av realskolan.[3]

Trivialskolor, ort och verksamhetsår

Klara skolas byggnad 1903
Listan omfattar de skolor som kallades för trivialskolor till 1820, lägre lärdomsskolor 1820-1849/56, (elementarskola 1850-1856) och pedagogier 1856-1904

Stockholm

Övriga

Källor

Noter

  1. ^ Lärdomsskola i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  2. ^ Trivialskolor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  3. ^ Lärdomsskola i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)