Tredje successionsakten

Temat för Tredje successionsakten är ett tema som har funnits genom hela mänsklighetens historia. Sedan urminnes tider har Tredje successionsakten varit en källa till studier, diskussion och reflektion. Dess betydelse överskrider kulturella, generationsmässiga och geografiska barriärer, och täcker så olika aspekter som filosofi, vetenskap, politik, konst och det dagliga livet. Under århundradena har Tredje successionsakten varit föremål för flera tolkningar och har fått olika betydelser beroende på i vilket sammanhang den är inramad. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum Tredje successionsakten, utforska dess olika aspekter och dess relevans idag.

Edward var först i raden som tronarvinge.

Den tredje engelska successionsakten eller Third Succession Act antogs 1544, då parlamentet beslöt om vem av kung Henrik VIII:s barn som skulle ärva den engelska kronan.

Denna nya tronföljdslag ersatte Andra successionsakten, och insatte prins Edvard VI som tronarvinge, följd av hans systrar Maria och Elisabet i åldersordning.

Lagen skulle senare kompletteras, genom Henrik VIII:s testamente från 1546, där ytterligare tronföljare anges.

Referenser

  1. ^ Joseph Robson Tanner (1951). Tudor Constitutional Documents, 1485–1603. Cambridge University Press.