Idag ska vi prata om Trapetsgänga, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Trapetsgänga är ett fascinerande ämne som har genererat en stor debatt i dagens samhälle. Från dess inverkan på historien till dess relevans idag, har Trapetsgänga väckt oändliga frågor och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Trapetsgänga, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt är intresserad av att lära dig mer om det, är den här artikeln för dig. Så gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Trapetsgänga och upptäck allt detta tema har att erbjuda.
Trapetsgänga är en oftast metrisk gänga som främst används till rörelseskruvar.
Trapetsgängan utmärks av att stigningen är stor i förhållande till diametern. Den är standardiserad, med en minsta stigning på 1,5 mm och en största på 44 mm. Flankvinkeln är 30 grader och profilen platt. Gängdimensionen anges med skruvdiametern gånger stigningen, exempelvis Tr 26 x 5.
Om mycket stora stigningar krävs, kan gängan göras med två eller flera ingångar. Vissa skruvpressar har sådana skruvar.
Användningsområden kan vara spännskruven i skruvstycken, lyftskruvarna i pelarlyftar till bilar eller ledarskruv till en svarv eller för X/Y-bordet i en fräsmaskin.
En föregångare till trapetsgängan är plattgängan, vars profil har raka sidor, det vill säga flankvinkeln 0 grader. Den är inte standardiserad och hittas mest på gamla maskiner[när?]. Den är inte självcentrerande, vilket sannolikt är orsaken till att den kommit ur bruk.