I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Torii, som har skapat stort intresse i dagens samhälle. Genom historien har Torii haft en avgörande roll inom olika områden, både personligt och professionellt. Från dess ursprung till nutid har Torii varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket gett upphov till motstridiga åsikter och olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Torii, analysera dess inverkan i olika sammanhang och erbjuda insikter som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i den samtida världen.
Torii (鳥居) (ibland översatt till fågelsittpinne) är en traditionell japansk portal, som vanligtvis fungerar som ingång till en shintohelgedom, Jinja eller annan helig plats i naturen. De står som påminnelse för att rening bör ske, innan man träder in på helig mark. En Torii anses hålla borta dåligt inflytande av onda andar. Traditionellt är de konstruerade av trä och sten, men numera förekommer även andra material som stål och betong. Den klassiska toriin består av två vågräta tvärslåar som hålls uppe av två lodräta pelare. Vanligtvis är de målade i cinnober/vermillion (en klar röd-orange färg). Exakt hur gammal traditionen är, är omdebatterat, men de är litterärt kända sedan 900-talet. Mycket få Torii är äldre än från 1500-talet, även om det finns en vid Hachiman-gū (tempel i Yamagata prefektur) som härstammar från 1100-talet.
Det finns ett otal olika typer av Torii, som kan delas upp i två familjer. Shinmei (注連鳥居) eller Myōjin (明神鳥居) - det som skiljer dem åt är huruvida tvärslån är rak eller böjd. Den enklaste varianten är två pelare med en shimenawa (rituellt rep av risfiber, ofta med hängen). En variant med tre ben i trekant kallas Mihashira torii. Den kinesiska motsvarigheten är Paifang.