Tor Aulin

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Tor Aulin och dess inverkan på våra liv. Tor Aulin har varit en grundläggande figur i mänsklighetens historia och spelat en avgörande roll i olika aspekter, från vetenskap och teknik till kultur och konst. Tor Aulin har genom åren väckt stort intresse och varit föremål för studier och forskning, och avslöjat överraskande aspekter som revolutionerat vår syn på världen. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Tor Aulin och dess inverkan på mänsklig utveckling, vilket ger en djup och berikande titt på detta spännande ämne.

För professorn i informationsteori född 1948, se Tor M. Aulin.
Tor Aulin
Tor Aulin i Hvar 8 dag 1906
Tor Aulin i Hvar 8 dag 1906
Levnad
Född10 september 1866
Stockholm, Sverige Sverige
Död1 mars 1914 (47 år)
Saltsjöbaden, Sverige Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
Tonsättare
Epok/stilRomantiken
InstrumentViolin
Tor Aulin (1866–1914).
Tor Aulins gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Tor Bernhard Wilhelm Aulin, född 10 september 1866 i Stockholm, död 1 mars 1914 i Saltsjöbaden, var en svensk violinist, dirigent och tonsättare, bror till Valborg Aulin.

Aulin studerade i Stockholm 1877–1883 och i Berlin 1884–1886. Mellan 1889 och 1892 var han konsertmästare vid Kungliga Teatern i Stockholm och därefter dirigent vid Stockholms konsertförening. 1909 blev han dirigent vid Göteborgs symfoniorkester.

År 1887 bildade han Aulin-kvartetten som fick mycket gott anseende i musikaliska kretsar.

Han komponerade ett stort antal mindre verk för violin men också en violinsonat, tre violinkonserter och en orkestersvit.

Tor Aulin var en av grundarna av Stockholms konsertförening 1902. Han undervisade August Strindberg i musik och var nära vän med Wilhelm Stenhammar med vilken han delade sysslan som kapellmästare vid Göteborgs orkesterförening från 1909.

Tor Aulin är gravsatt på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Verkförteckning

Verk för orkester

  • Konsertstycke för violin och orkester, op. 7 (Violinkonsert nr 1) (1890)
  • Violinkonsert nr 2, a-moll, op. 11 (1892) (finns i två versioner[3])
  • Violinkonsert nr 3, c-moll, op. 14 (1896)
  • Mäster Olof, scenmusik till August Strindbergs drama, op. 22 (1908)
  • En stormig dag, scenmusik till Ludvig Josephsons pjäs (1892)
  • Tre gotländska danser, op. 28 (arr. för violin och piano som op. 28)
  • Fyra svenska danser, op. 32 (arr. för violin och piano som op. 30)

Kammarmusik

  • Fyra akvareller för violin och piano (1899)
  • Violinsonat d-moll, op. 12 (1892)
  • 4 Stücke in Form einer Suite, op. 15 (1914)
  • 4 Stücke, op. 16
  • Midsommardans, op. 18
  • Albumblatt, op. 20
  • Lyrische Gedicht, op. 21 (1908)
  • Fyra violinstycken, op. 27 (1912)
  • 4 Kinderstücke, op. 33
  • 2 karakterstycken (1892)
  • Minnesblad (1898)

Verk för piano

  • Tre albumblade, op. 5
  • Kleine Suite (1905)
  • Valse caprice, 4-händigt piano (1887)

Sånger

Referenser

  • The New Grove Dictionary of Music and Musicians (ed. Stanley Sadie), Macmillan Publishers 1980

Externa länkar

Vidare läsning