Tidvattenkanal

I dagens värld har Tidvattenkanal blivit en relevant fråga som påverkar olika samhällssektorer. Sedan dess uppkomst har Tidvattenkanal genererat en rad diskussioner och debatter som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Tidvattenkanal, och analysera dess ursprung, utveckling och återverkningar inom olika områden. Vi kommer också att ta upp de olika åsikter och perspektiv som finns kring Tidvattenkanal, samt de möjliga lösningar eller åtgärder som föreslås för att möta de utmaningar det innebär. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och uppdaterad syn på Tidvattenkanal, med syftet att främja en informerad och berikande debatt om detta ämne som är så relevant idag.

Tidvattenkanal
Flygbild av tidvattenkanal i Vadehavet vid Borkum.

En tidvattenkanal (danska pril, tyska Priel) är ett smalt inlopp eller en flodmynning där vattenströmningen påverkas av ebb och flod. Där tränger ibland saltvatten från havet in, varvid sötvatten och saltvatten blandas. En mynningsvik, ett estuarium, bildas då. Tidvattenkanaler finns i många låglänta och tidvattenutsatta kustområden runt Nordsjön och andra delar av nordvästra Europa. Sådana kustområden finns bland annat vid Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien samt nordvästra Frankrike. Tidvattenkanaler förbinder ofta havet med en innanförliggande lagun.

Olika länder

Danmark

Det danska ordet "pril" kommer från nederländska, lågtyska och nordfrisiska. Prilerna är tidvattenströmmar i Vadehavet eller i marsklandet, och de är kopplade till öppet hav eller till större priler. Det är genom prilerna som vattnet rinner in och ut ur Vadehavet i hög hastighet vid ebb och flod.

Vadevandring i Danmark.

Den största danska tidvattenkanalen är Listerdyb mellan Vadehavsöarna Sylt och Rømø, i en ränna som är 1,5 km bred och 30 meter djup. De andra tre stora är Juvre Dyb (mellan Rømø och Mandø), Knudedyb (mellan Mandø och Fanø) och Grådyb (mellan Fanø och Skallingen. Många tidvattenkanaler har ett starkt och farligt flöde. Det kan vara riskabelt att korsa en tidvattenkanal under en så kallad "vadevandring", när man går på mark som är torrlagd av ebb, eftersom vattendjupet är svårt att bedöma. Stora tidvattenströmmar i södra Slesvig är Fartrap Dyb (söder om Sylt), Nørre och Sønder å söder om Amrum och Föhr och Heverstrømmen i Vadehavet norr om Ejdersted. Tidvattenkanaler finns det också där sältor inte övergår i marskland, till exempel i bodden i Östersjön.

Runt Nordsjön

Tidvattenkanaler är vanliga längs med den tyska Nordsjökusten, utefter de nord- och östfrisiska kusterna. I norra delen av Nederländerna är den flacka kustlinjen ofta präglad av tidvattenkanaler. Så är det vid Texel och de andra västfrisiska öarna.

Brittiska öarna

Runt Brittiska öarna förekommer tidvattenkanaler runt stora delar av Nordsjökusten, samt låglänta kuststräckor med högt tidvatten – inklusive i Wales och i sydvästra England. På Irland finns det bland annat i sydväst, vid Kerry.

Frankrike

I Frankrike finns tidvattenkanaler bland annat längs med kustområden runt Bretagne.

Utanför Europa

I USA är tidvattenkanaler vanliga vid kusten i North Carolina. Fenomenet förekommer även i Indien, bland annat runt Salsetteön, där Bombay är beläget.

Galleri

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Pril, 16 december 2022.

Noter

  1. ^ Omondi, Sharon (10 maj 2018). ”What Is A Tidal Creek In Geography?” (på amerikansk engelska). WorldAtlas. https://www.worldatlas.com/articles/what-is-a-tidal-creek-in-geography.html. Läst 10 april 2023. 
  2. ^ Healy, Terry R. (2005) (på engelska). Tidal Creeks. Dordrecht: Springer Netherlands. sid. 949–950. doi:10.1007/1-4020-3880-1_313. ISBN 978-1-4020-3880-8. https://doi.org/10.1007/1-4020-3880-1_313. Läst 4 april 2023 
  3. ^ ”tidvattenkanal - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tidvattenkanal. Läst 10 april 2023. 
  4. ^ Den Store Danske: pril
  5. ^ Ordbog over det danske sprog: Pril Läst 5 april 2023
  6. ^ Nationalpark Vadehavet: Nationalpark Vadehavet 2013-18 med ordförklaring Arkiverad 2 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 5 april 2023
  7. ^ Virtuelt Museum: En pril Arkiverad 19 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst 5 april 2023
  8. ^ Nationalparkamt Vorpommern: Arkiverad
  9. ^ Mecklenburg-Vorpommern Dienstleistungsportal: DE 1747-402 Greifswalder Bodden und südlicher Strelasund Läst 5 april 2023
  10. ^ ”The impact of tidal creeks on the morphology of a tidal flat - Netherlands Centre for Coastal Research”. www.nck-web.org. https://www.nck-web.org/boa-2023/671-the-impact-of-tidal-creeks-on-the-morphology-of-a-tidal-flat. Läst 10 april 2023. 
  11. ^ Kosa, Jay (8 november 2016). ”Tides Return to Kerry Island” (på amerikansk engelska). Columbia Land Trust. https://www.columbialandtrust.org/tides-return/. Läst 10 april 2023. 
  12. ^ ”Snorkeling en Bretagne | Les meilleurs spots dans le Finistère, à Belle-Île, à Groix, sur la Côte de Granit Rose” (på franska). Snorkeling Report. https://www.snorkeling-report.com/fr/destination/snorkeling-bretagne/. Läst 10 april 2023.