Thure Holm

I den här artikeln kommer vi att utforska världen av Thure Holm, fördjupa oss i dess mest relevanta och betydelsefulla aspekter. Från dess påverkan på samhället till dess möjliga tillämpningar i framtiden kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa detta spännande ämne. Genom forskning och detaljerade studier hoppas vi kunna ge en komplett och berikande vision som gör det möjligt för läsaren att till fullo förstå vikten och relevansen av Thure Holm i dagens värld. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och undersökningsresa, där vi kommer att utforska alla aspekter av Thure Holm för att till fullo förstå dess inflytande och potential.

Thure Holm
Thure Holm i Greven av Monte Christo, Östermalmsteatern 1907
Thure Holm i Greven av Monte Christo, Östermalmsteatern 1907
FöddThure Hjalmar Holm
24 maj 1863
Norberg
Död27 oktober 1932 (69 år)
Maria församling, Stockholm
Aktiva år1884–1931
IMDb SFDb

Thure Hjalmar Holm, född 24 maj 1863 i Norberg, död 27 oktober 1932 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi

Holm var engagerad vid Nya teatern i Stockholm 1884–1885, vid olika ambulerande sällskap, vid Stora Teatern i Göteborg 1891–1892, hos Hjalmar Selander 1892–1895 och hos Albert Ranft från 1895. Bland de roller han gjort märks Nils Stensson i Fru Inger till Östrå, Rizzio i Maria Stuart, Laertes i Hamlet, bildhuggaren Clémenceau, Lefèbvre i Madame Sans-Gëne, Waldeck i Slafvinnan, Hin i Hin och småländingen och Bourganeuf i Duvals skilsmässa.[2]

Utöver teatern var Holm engagerad som filmskådespelare. Han debuterade 1913 i Victor Sjöströms Ingeborg Holm och gjorde sin sista roll 1931 i Sjöströms Markurells i Wadköping.[1]

Thure Holm är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1899 Neumann, kassör Vävarna
Gerhart Hauptmann		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[4]
1902 Alfred Bassick Sherlock Holmes
Walter Christmas		 Svenska teatern, Stockholm[5]
1907 Larssons dotter
Selfrid Kinmansson		 Östermalmsteatern[6]
Moss Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén		 Östermalmsteatern[7]
Postrånet
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour		 Justus Hagman Östermalmsteatern[8]
Hoppet
Herman Heijermans		 Östermalmsteatern[9]
Grillhofer Samvetets mask
Ludwig Anzengruber		 Östermalmsteatern[10][11]
Monsieur Morrell Greven av Monte Christo
Alexandre Dumas den äldre		 Östermalmsteatern[12]
1908 Grant Kapten Grant och hans barn
Jules Verne		 Östermalmsteatern[13]
Stålarm Daniel Hjort
Josef Julius Wecksell		 Östermalmsteatern[14]
En smålänning, eller Sin egen lyckas smed
Algot Sandberg		 Östermalmsteatern[15]
1909 Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer		 Östermalmsteatern[16]
Bröderna Hansen
Edgard Høyer		 Peter Fjelstrup Östermalmsteatern[17]
1916 Friherre von Passarge Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[18]
1919 En officer Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[19]

Referenser

  1. ^ ”Thure Holm”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57766&iv=OVERVIEW. Läst 26 april 2014. 
  2. ^ ”Svenskt porträttgalleri”. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/spg/21/0057.html. Läst 26 april 2014. 
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-04-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=4. Läst 15 november 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-01/13417A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (12 september 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-12/13428A/3. Läst 5 februari 2017. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 september 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-30/13446A/3. Läst 5 februari 2017. 
  9. ^ Bo Bergman (17 oktober 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-17/13463A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (9 november 1907). ”Östermalmsteatern: Premiären på den omstridda 'Samvetets mask'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-09/13486A/3. Läst 5 februari 2017. 
  11. ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  12. ^ Bo Bergman (24 november 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-24/13501A/4. Läst 5 februari 2017. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-23/13530B/2. Läst 5 augusti 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 oktober 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-10-02/13805a/3. Läst 5 februari 2017. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 december 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-03/13866a/3. Läst 5 februari 2017. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-11/13901B/2. Läst 5 februari 2017. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 mars 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-03-31/13979A/3. Läst 6 februari 2017. 
  18. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  19. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024. 

Externa länkar