I dagens värld är Thor Hjorth-Jenssen ett ämne som har fångat många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på det dagliga livet eller helt enkelt dess popularitet på sociala medier, har Thor Hjorth-Jenssen blivit en samlingspunkt för diskussioner, debatter och analyser. Med sitt inflytande inom olika områden har Thor Hjorth-Jenssen lyckats överskrida kultur- och generationsbarriärer och blivit ett ämne av intresse för en bred publik. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Thor Hjorth-Jenssen, och undersöka dess inverkan idag och dess relevans i det moderna samhället.
| Thor Hjorth-Jenssen | |
| Född | 4 juli 1923 Trondheim, Norge |
|---|---|
| Död | 3 maj 1992 (68 år) Bergen, Norge |
| Aktiva år | 1945–1988 |
| IMDb SFDb | |
Thor Hjorth-Jenssen, född 4 juli 1923 i Trondheim, död 3 maj 1992 i Bergen, var en norsk skådespelare.[1] Han var son till skådespelaren Egil Hjorth-Jenssen.[2]
Hjorth-Jenssen debuterade 1945 vid Den Nationale Scene. Åren 1947–1948 verkade han vid Rogaland Teater, 1948–1950 vid Det Gamle Teater i Oslo, 1952–1967 vid Oslo Nye Teater, 1967–1976 vid Trøndelag Teater, 1976–1982 åter vid Rogaland Teater och från 1983 åter vid Den Nationale Scene. Han spelade bland annat Osvald i Gengångare, Tesman i Hedda Gabler, Jepikodov i Körsbärsträdgården, Arvik i Når den ny vin blomstrer och Nathan i Nathan den vise. Han var känd som en karaktärskonstnär med en bred repertoar som innefattade allt från klassisk komedi till absurd teater, operetter och realistisk dramatik.[2]
Vid sidan av teatern verkade han som filmskådespelare. Han debuterade 1951 i Tancred Ibsens Storfolk og småfolk och gjorde knappt 20 film- och TV-roller fram till 1988. Under 1960-talet verkade han vid TV-teatern.[3]