I dagens värld är Thomas Tottie ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är på det sociala, politiska, ekonomiska eller tekniska området, har Thomas Tottie blivit en intressant plats för individer och organisationer runt om i världen. Dess inverkan sträcker sig från människors dagliga liv till strategiska beslut på global nivå. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska vikten av Thomas Tottie och analysera hur det formar samhällets nutid och framtid. Vidare kommer vi att undersöka dess implikationer i olika sammanhang och hur det hanteras av olika aktörer.
| Thomas Tottie | |
| Född | 3 juli 1930 |
|---|---|
| Död | 4 december 2020 (90 år) |
| Sysselsättning | Bibliotekarie |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet Uppsala universitet |
| Maka | Marianne Sandels |
| Barn | Sophie Tottie (f. 1964) |
| Redigera Wikidata | |
Thomas John Henry Tottie, född 3 juli 1930 i Vaxholm,[1] död 4 december 2020 i Uppsala,[2] var en svensk biblioteksman. Han var överbibliotekarie vid Karolinska institutets bibliotek 1977–1978 och vid Uppsala universitetsbibliotek 1978–1996.
Efter studentexamen i Stockholm utbildade sig Tottie till reservofficer i artilleriet. Han studerade humanistiska ämnen vid Stockholms högskola och avlade filosofie licentiatexamen i litteraturhistoria 1961.
I sitt första äktenskap (1959–1971) med docent Gunnel Tottie blev han far till konstnären Sophie Tottie. Ingick ett andra äktenskap med Marianne Sandels. Thomas Tottie är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[3]
|