Theodor Kjerulf
I dagens artikel kommer vi att utforska den spännande världen av Theodor Kjerulf. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att fördjupa oss i ett brett spektrum av ämnen relaterade till Theodor Kjerulf, och analysera dess inflytande inom olika områden och dess relevans i samhället. På dessa sidor kommer vi att upptäcka okända aspekter, överraskande data och berikande reflektioner som kommer att leda oss att förstå vikten av Theodor Kjerulf i den samtida världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa som gör att du kan utöka din kunskap och öppna ditt sinne för nya perspektiv om Theodor Kjerulf.
| Theodor Kjerulf | |
.jpg) | |
| Född | 30 mars 1825 Christiania |
|---|---|
| Död | 25 oktober 1888 (63 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Geolog, professor, poet |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Föräldrar | Peder Kjerulf |
| Släktingar | Halfdan Kjerulf (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Theodor Kjerulf född 30 mars 1825 i Kristiania, död där 25 oktober 1888, var en norsk geolog och poet, bror till den berömde kompositören Halfdan Kjerulf.
Efter att ha företagit resor i geologiskt syfte såväl i Norge som bland annat Island, Tyrolen och utgivit viktiga geologiska arbeten (till exempel Das Christiania-Silurbecken, 1855, Geologie des südlichen Norwegens, 1857) blev han 1858, efter Baltazar Mathias Keilhaus död, professor i mineralogi vid universitetet i Kristiania och utnämndes samma år till chef för Norges geologiske undersøkelse.
Kjerulf hade genom noggranna kemiska och geologiska undersökningar kommit till åsikter rörande såväl silursystemets lagerbyggnad som granitens uppkomst, vilka var motsatta Keilhaus, och han var den förste, som påvisade veckningens betydelse för att rätt förstå Oslotraktens geologi och ohållbarheten av Keilhaus transmutationsteori. Sedan Kjerulf under årens lopp utgivit en stor mängd viktiga arbeten med kartor och profiler, belysande för olika delar av Norges geologi, sammanfattade han 1879 resultatet av sina undersökningar i Udsigt over det sydlige Norges geologi, med karta över södra delen i skalan 1:1 000 000, medan hans mångårige medarbetare Tellef Dahll ungefär samtidigt hade fullbordat översiktskartan över norra Norge i samma skala. Kjerulf studerade även vulkanism på Island.
Vid sidan av verksamheten som geolog utgav han även flera diktsamlingar (1848, 1854, 1866 och 1871), som efter Kjerulfs död jämte hans övriga litterära kvarlåtenskap 1890 utkom under titeln Digte og skizzer.
Kjerulf var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1869.
Källor
- Kjerulf, Theodor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cx0s59, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Kjerulf,_Theodor, läst: 9 oktober 2017.