Idag är Theodor Karlsson ett ämne av stor betydelse och intresse för många människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess relevans idag, har Theodor Karlsson fångat uppmärksamheten hos både akademiker, proffs och hobbyister. Med en rik och komplex historia har Theodor Karlsson påverkat både kulturella och sociala aspekter, och dess inverkan fortsätter att vara föremål för debatt och studier inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Theodor Karlsson och dess relevans i vårt nuvarande samhälle, såväl som de utmaningar och möjligheter det representerar för framtiden.
Theodor Karlsson | |
Född | Gustaf Theodor Karlsson 4 juli 1877 Nottebäck med Granhults församling |
---|---|
Död | 3 maj 1967 (89 år) Virserums församling |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Konstnär |
Känd för | Kungastolarna i Räpplinge kyrka |
Gustaf Theodor Karlsson, född 4 juli 1877 i Nottebäck med Granhults församling, död 3 maj 1967 i Virserums församling, var en svensk bildhuggare.
Karlsson föddes som son till Carl Gustaf Gustafsson. Teodor Karlsson ingick äktenskap med Axia Amanda Karolina Lovisa Karlsson, men äktenskapet upplöstes senast 1935. I äktenskapet föddes fyra barn: Elsa Amelia Karolina, f. 1901, Adina Julia Teodor, f. 1902, Alma Viva Dolores, f. 1904 och Axia Kerstin Margareta, f. 1906.
Theodor Karlsson bodde i Björneström i Virserums socken, där han var verksam i egen verkstad och ateljé. Han har bland annat gjort de så kallade kungastolarna i Räpplinge kyrka. Räpplinge är kungafamiljens sommarkyrka på Öland och kronprinsessan Victorias konfirmationskyrka. De två kungastolarna, placerade under porträtten av kung Gustaf V och drottning Victoria, skänktes till kyrkan 1937 av prinsessan Sibylla och hovjuvelerare Gunnar Svensson, Kalmar, och används än idag.