Thea von Harbou
Numera har Thea von Harbou blivit ett återkommande tema i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar i livsstil är det allt mer relevant och nödvändigt att ta itu med denna fråga från olika perspektiv. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Thea von Harbou en betydande inverkan på våra liv, och det är viktigt att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Thea von Harbou och dess många aspekter, med målet att tillhandahålla en heltäckande analys som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i det moderna samhället.
| Thea von Harbou | |
 | |
| Född | 27 december 1888 Tauperlitz, Tyskland |
|---|---|
| Död | 1 juli 1954 (65 år) Västberlin |
| Begravd | Friedhof Heerstraße |
| Medborgare i | Kungariket Bayern, Weimarrepubliken, Nazityskland och Västtyskland |
| Sysselsättning | Filmregissör, filmskådespelare, författare, manusförfattare, scenskådespelare |
| Arbetsgivare | Freie Universität Berlin |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–) | |
| Make | Rudolf Klein-Rogge (g. 1914–1920) Fritz Lang (g. 1922–1933) |
| Partner | Ayi Tendulkar |
| Redigera Wikidata | |
Thea Gabriele von Harbou, född 27 december 1888 i Tauperlitz (numera en del av Döhlau, nära Hof), Bayern, död 1 juli 1954 i Berlin, var en tysk manusförfattare, författare och skådespelare. Hon skrev manus till regissören Fritz Langs mest berömda tyska filmer, däribland Metropolis (1927), M (1931) och Dr. Mabuses testamente (1933), och till flera filmer i regi av F.W. Murnau. Hon var gift med skådespelaren Rudolf Klein-Rogge 1914–1921 samt 1922–1933 med regissören Fritz Lang.
Hon publicerade sin första roman 1905 men började sedan arbeta som skådespelerska. I Aachen träffade hon Klein-Rogge. Hon skrev sitt första filmmanus, Das Indische Grabmal 1920 tillsammans med Fritz Lang och de gifte sig 1922. Hon skrev bland annat Metropolis baserat på en roman 1926. Förutom till Langs filmer skrev hon även manus bland annat till ett par filmer av F.W. Murnau.
Hon gick med i nazistiska Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) 1932. Lang delade inte hennes politiska övertygelse och de skilde sig 1933. Året efter flyttade Lang till USA. Efter skilsmässan var hon i hemlighet gift med den indiske journalisten Ayi Tendulkar. Förhållandet hölls hemligt på grund av den nazistiska regimens rasistiska människosyn. Under nazitiden fortsatte hon att skriva manus, bland annat till Veit Harlans propagandafilm Der Herrscher (1937). Hon regisserade också själv två filmer, Elisabeth und der Narr och Hanneles Himmelfahrt (båda 1934).
Eftersom von Harbou varit medlem i nazistpartiet internerades hon efter andra världskriget i ett brittiskt fångläger, från juli till oktober 1945. 1945 och 1946 arbetade hon som "Trümmerfrau" (ruinkvinna).
Filmmanus i urval
- 1921 – Den obesegrade döden
- 1922 – Dr. Mabuse, der Spieler
- 1924 – Storhertigens finanser
- 1924 – Die Nibelungen: Siegfried
- 1924 – Die Nibelungen: Kriemhilds Rache
- 1927 – Metropolis
- 1928 – Spionen
- 1929 – Månraketen
- 1931 – M
- 1933 – Dr. Mabuses testamente
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 november 2018.
Noter
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 4446, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 5436190, läst: 9 oktober 2017.
- ^ NooSFere, NooSFere författar-ID: -51625, läst: 9 oktober 2017.
- ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 9ba2b3d2b6834ece8c60f1172741c6df, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
- ^ läs online, www.berlin.de .
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Thea von Harbou.- Thea von Harbou på Internet Movie Database (engelska)
|