I dagens värld representerar Tauno Suontausta ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av befolkningen. Sedan dess uppkomst har Tauno Suontausta fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, yrkesverksamma och allmänheten på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Med en räckvidd som överskrider geografiska och kulturella gränser har Tauno Suontausta blivit en konvergenspunkt för utbyte av åsikter, kunskaper och synpunkter. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj de olika aspekterna relaterade till Tauno Suontausta, analysera dess betydelse, dess utveckling över tid och dess inflytande i nuet. Samtidigt kommer vi att undersöka de framtida implikationerna av Tauno Suontausta i en ständigt föränderlig värld.
| Tauno Suontausta | |
| Född | 18 februari 1907[1] Åbo |
|---|---|
| Död | 7 november 1974[1] (67 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Politiker[2], advokat |
| Befattning | |
| Finlands justitieminister | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Politiskt parti | |
| Finlands Socialdemokratiska parti | |
| Redigera Wikidata | |
Tauno Erland Suontausta, född 18 februari 1907 i Åbo, död 7 november 1974 i Helsingfors, var en finländsk försäkringsdirektör. Han var bror till Yrjö Suontausta.
Suontausta blev student 1926, avlade högre rättsexamen 1932, blev vicehäradshövding 1937, juris kandidat 1938 och juris doktor 1944. Han tjänstgjorde inom utrikesförvaltningen 1935–1947, var ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen 1952–1955 och verkställande direktör i Finska försäkringsbolagens centralförbund 1955–1972. Han spelade under åren 1946–1948 en framträdande roll som tjänsteman inom den finländska delegationen vid fredsförhandlingarna i Paris och vid förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten i Moskva och var justitieminister i Karl-August Fagerholms socialdemokratiska minoritetsregering 1948–1950.
|