Tarjei Vesaas

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Tarjei Vesaas, som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Sedan Tarjei Vesaas har det varit föremål för studier och forskning som försöker förstå dess inverkan på mänskligt beteende, dess inverkan på ekonomin, dess relevans i historien, bland andra aspekter. Genom en detaljerad analys kommer de olika aspekterna av Tarjei Vesaas att utforskas, och belysa dess betydelse och implikationer inom olika områden. Därför är det avgörande att fördjupa sig i kunskapen om Tarjei Vesaas för att förstå dess verkliga omfattning och hur det kan påverka våra liv direkt eller indirekt.

Tarjei Vesaas
Tarjei Vesaas, 1967.
Född20 augusti 1897
Vinje, Telemark, Norge
Död15 mars 1970 (72 år)
Rikshospitalet, Oslo, Norge
Medborgare iNorge
SysselsättningPoet, författare, novellförfattare
MakaHalldis Moren Vesaas
(g. 1934–)
Barn#
Utmärkelser
Gyldendals legat (1943)
Doblougska priset (1957)
Nordiska rådets litteraturpris (1964)
Bokhandlarpriset (1967)
Redigera Wikidata

Tarjei Vesaas, född 20 augusti 1897 i Vinje, Telemark, död 15 mars 1970 i Oslo, var en norsk författare.

Biografi

Vesaas kom från Vinje i Telemark och gick på folkhögskola 1917—18. Han debuterade 1923 med Menneskebonn. Han skrev på nynorska, och räknas som en av Norges mest betydande modernister. Vesaas skrev poesi och dramatik, men var först och främst känd för sina bygderomaner och noveller i realistisk stil. Bland de viktigare verken är Fuglane (1957) och Is-slottet (1963). Han fick statlig konstnärslön på livstid år 1947 och hederslön (æresgasje) från Gyldendal Norsk Forlag 1951.

1964 fick Tarjei Vesaas Nordiska rådets litteraturpris för boken Is-slottet. För prispengarna upprättade han ett legat. Avkastningen från donationen utgör prispengarna i Tarjei Vesaas debutantpris som varje år delas ut till årets bästa unga skönlitterära debutant. Priset delas ut av Författarföreningens litterära råd.

Vesaas var gift med Halldis Moren Vesaas, och tillsammans hade de barnen Guri och Olav.

Bibliografi (utgivet på svenska)

  • Huset i mörkret (Huset i mørkret) (översättning Cilla Johnson, Bonnier, 1947)
  • De svarta hästarna (Dei svarte hestane) (översättning Gustav Sandgren, Lantbruksförb:s tidskr.-ab, 1948)
  • Det stora spelet (Det store spelet) (översättning Gustav Sandgren, Lantbruksförb:s tidskr.-ab, 1949)
  • Tornet (Tårnet) (översättning Cilla Johnson, Bonnier, 1949)
  • Blekplatsen (Bleikeplassen) (översättning Stig Dagerman, LT, 1950)
  • Grodden (Kimen) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1951)
  • Vindarna (Vindane) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1952)
  • Vårnatt (Vårnatt) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1954)
  • Blå knapp borta (Blå knapp borte) (otryckt översättning av Kathrine och Tage Aurell för Radioteatern 1956)
  • Fåglarna (Fuglane) (översättning Bertil Bodén, LT, 1957)
  • En vacker dag (Ein vakker dag) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1959)
  • Branden (Brannen) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1961)
  • Isslottet (Is-slottet) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1963)
  • Broarna (Bruene) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1966)
  • Båten om kvällen (Båten om kvelden) (översättning Gustav Sandgren, LT, 1968)
  • Huset och fågeln (Huset og fuglen) (översättning Cilla Johnson, dikterna tolkade av Bo Carpelan, LT, 1973)

Priser och utmärkelser

Källor

Externa länkar