Tara (växt)

I dagens värld är Tara (växt) ett ämne som har fått stor relevans och blivit ett intresseobjekt för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Tara (växt) väckt debatt, reflektion och nyfikenhet inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Med tiden har Tara (växt) utvecklats och fått olika nyanser, och blivit ett fenomen som genomsyrar olika aspekter av det dagliga livet. Därför är det relevant att grundligt och uttömmande ta upp de olika aspekterna kring Tara (växt), utforska dess ursprung, dess implikationer och dess inverkan på miljön där den verkar. I denna mening försöker den här artikeln fördjupa sig i Tara (växt)s spännande universum, analysera dess många aspekter och erbjuda en panoramavy som bidrar till att berika kunskapen om detta spännande ämne.

Tara
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteCaesalpinia
ArtCaesalpinia spinosa
Vetenskapligt namn
§ Caesalpinia spinosa
Auktor(Molina)Kuntze
Synonymer
Tara spinosa (Molina)Britton & Rose
Poinciana spinosa Molina
Coulteria tinctoria (Molina)Kunth
Caesalpinia tinctoria DC.
Caesalpinia tinctoria (Kunth)Benth.
Caesalpinia tara Ruiz & Pav.
Caesalpinia pectinata Cav.

Tara (Caesalpinia spinosa)[1][2][3][4][5] är en ärtväxtart som först beskrevs av Juan Ignacio Molina, och fick sitt nu gällande vetenskapliga namn av Carl Ernst Otto Kuntze. Tara ingår i släktet Caesalpinia och familjen ärtväxter.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6] Den växer vilt i Peru och Ecuador.

Fröskidorna är rika på tanniner, främst gallsyra och kinasyra, som används vid beredning av läder av hög kvalité och eftersom dessa tanniner är svagt färgade är de också lämpade till förbetning av bomull eller andra cellulosafibrer för växtfärgning.

Av fröna görs tarakärnmjöl som i huvudsak består av polysackarider och är en livsmedelstillsats med E-nummer E 417. Det används i många livsmedel som förtjockningsmedel.

Bildgalleri

Källor

  1. ^ Backer,C.A., 1963 Flora of Java. Groningen, The Netherlands
  2. ^ Brenan,J.P.M., 1967 Caesalp.In:Flora Trop.East Africa. Milne-Redhead & Polhill
  3. ^ Macbride,J.F., 1943 Publ.Field Mus.Nat.Hist.,Bot.Ser.13(3/1):1-506 Leguminosae
  4. ^ Leon,H. & Alain,H., 1951 Flora de Cuba 2:224-367 Leguminosas
  5. ^ Boeclke,O., 1946 Darwiniana 7(2):240-321 Est. Morfologico Semillas Mim. y Cae
  6. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (18 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11478765. Läst 26 maj 2014. 
  7. ^ ILDIS World Database of Legumes Arkiverad 17 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar