Tapp (biologi)

I dagens värld har Tapp (biologi) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Sedan dess uppkomst har Tapp (biologi) fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder, och genererat ett brett utbud av åsikter och debatter. Dess inverkan är inte begränsad till en enskild sektor, utan täcker olika områden, från politik till underhållning, teknik och kultur. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och betydelsen av Tapp (biologi) i dagens samhälle, och analysera dess implikationer och framtidsperspektiv.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Absorbans av syncellernas olika pigment som funktion av våglängd; S, M och L är kurvorna för de tre typer av tappar, R är för stavarna.

Tappar betecknar den ena av de två typerna av synceller i näthinnan hos ryggradsdjur. I motsats till stavarna är de känsliga inte bara för ljusstrålningens intensitet utan också för dess frekvens, och gör alltså att hjärnan kan uppfatta färg. Tapparna är av tre slag, med sitt ljuskänslighetsmaximum i det violetta, gröna respektive gula frekvensområdet. De tre olika tapparna är rött, grönt och blått.

Se även