Tana älv
I den här artikeln kommer vi att analysera Tana älv i detalj och utforska dess olika aspekter och egenskaper för att förstå dess inverkan i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess relevans idag har Tana älv väckt anmärkningsvärt intresse och debatt och blivit ett ämne av intresse för experter och allmänheten. Utefter dessa linjer kommer vi att undersöka dess historiska utveckling, dess implikationer i det samtida samhället och de möjliga konsekvenser det har för framtiden. Den här artikeln syftar till att ge ett heltäckande perspektiv på Tana älv och erbjuder därmed en solid utgångspunkt för dem som är intresserade av att fördjupa sig i detta komplexa och fascinerande ämne.
Tana älv (finska: Tenojoki, nordsamiska: Deatnu) är en älv i norska Finnmark fylke och finländska Lappland. Dess viktigaste bifloder är Enare älv och Kárášjohka älv. Tana är Finnmarks största älv och har ett avrinningsområde på 15 700 km².
Etymologi
Det nordsamiska namnet Deatnu betyder "Stor älv". Det norska namnet Tana och finska Teno är språkanpassningar av detta namn.
Geografi
Älven får sitt namn vid sammanflödet av Enare älv från söder och Kárášjohka från sydväst och är gränsflod mellan Norge och Finland. Kárášjohka är, via Iešjohka, avflöde för Iešjávri, Finnmarks största sjö. Tana älv flyter sedan till Ishavet genom den breda och bördiga Tanadalen, huvudsakligen i nordöstlig och nordlig riktning. Älven är bred och ganska grund samt svagt strömmande, så att båtar kan stakas över den långt upp i bifloderna i söder. Finländska sidan av älven utgörs av Utsjoki kommun, där bosättning huvudsakligen finns i Utsjoki kyrkoby och i Nuorgam. På norska sidan ligger Karasjok kommun i söder och Tana kommun i norr.
Inräknat gränsälvarna uppströms, Rajajoki och Enare älv, utgör Tana gräns mellan Norge och Finland på en sträcka av 252 km och är så räknat 310 km lång.
Tana älv utmynnar i Tanafjorden, den östligaste av de i Finnmarks fjällplatå söderut inträngande stora fjordarna, omkring 70 km lång och 10–12 km bred, med branta, öde, kala, endast glest bebyggda stränder och med förgreningarna Hopsfjorden i väst, Langfjorden och Vestertana i sydväst och Troldfjorden i öster.
Tvist om fiskerättigheter
Den 22 mars 2017 började ett avtal mellan Norge och Finland gälla, Tanaavtalet, med huvudmål att bygga upp laxstammen i älven. Det påverkade lokalbefolkningens fiskerättigheter då de inte längre kunde bedriva traditionellt fiske.
Gruppen Ellos Deatnu krävde självbestämmande och att vattnet i Tana älv skulle tillhöra folket i området och inte borde ägas och förvaltas av staterna. Gruppen bodde i lávvu på ön Čearretsuolu och förklarade ön vara ett moratorium med självbestämmande tills Norge och Finland öppnade upp för ett nytt avtal. Senare skapade de även ett moratorium på ön Allasuolu.
Se även
Källor
Noter
- ^ Svein Askheim (27 januari 2017). ”Tanaelva”. Store norske leksikon. http://snl.no/Tanaelva. Läst 10 april 2017.
- ^ "Sami group occupies island in northern Finland to protest fishing rules", Radio Canada International, 13 juli 2017. Åtkomst den 14 juli 2017.
- ^ Marica Blind, Jörgen Heikki. "Holmberg släpper stödlåt för Tanaälvskampen", 25 juli 2017. Åtkomst den 10 augusti 2017.
- ^ "Ellos Deatnu kräver självbestämmande", sverigesradio.se, 26 juni 2017. Åtkomst den 14 juli 2017.
- ^ Ođđasat 17.55, Sveriges Television, 14 juli 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tana älv.
| |||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
|