Tajga

Den här artikeln syftar till att ta upp frågan om Tajga, som har fått särskild aktualitet på senare tid på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Sedan Tajga har debatter och kontroverser uppstått som fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet, vilket genererat ett ökande intresse för att förstå deras implikationer och konsekvenser. Likaså har Tajga varit föremål för många studier och undersökningar som försöker belysa dess många aspekter och fördjupa sig i dess inflytande inom olika områden. I denna mening kommer väsentliga aspekter relaterade till Tajga att tas upp, i syfte att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision om detta ämne.

Tajgans utbredning.
Tajga i Tandövala, Sverige
Tajgalandskap i Québec.

Tajga eller taiga (ryska тайга tajga, troligen från ett altaiskt språk i betydelsen ’trädbeklädda berg’) är en biom som karaktäriseras av barrskog. Vanligen åsyftas det sibiriska barr- och urskogsområdet, men ordet används inom geografin som generell beteckning för barrskogsbältet på norra halvklotet, från Norge genom Sverige och Finland till Sibirien i Ryssland, samt i Nordamerika från Alaska genom Kanada till atlantkusten. Tajga förekommer även i Japan, där på ön Hokkaido.

Tajgan är ett av de största skogsområdena med majoriteten av jordens barrträd. Den är dock relativt artfattig på trädslag, särskilt i Norden.

Klimat

Tajgan är världens största biom på land och utgör 27% av den totala skogsarealen. Näst efter tundran är tajgan det biom där de lägsta årliga medeltemperaturerna kan uppmätas. Extrema vintertemperaturer i den norra tajgan är generellt lägre än de ute på tundran, bland annat har den lägsta tillförlitligt uppmätta temperaturen på norra halvklotet uppmätts 1892/1933 i nordöstra Rysslands tajga. Den långa och kalla vintern är ett dominerande inslag i tajgans klimat och sommaren är kort (50 till 100 frostfria dagar). Enligt Köppens system klassificeras tajgan i klasserna Dfc, Dfd, och Dwd.

Se även

Källor