T Coronae Borealis
Ämnet T Coronae Borealis har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Oavsett om det är akademiskt, professionellt eller personligt har T Coronae Borealis fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I takt med att samhället utvecklas och nya teknologier utvecklas har det blivit ännu mer relevant att förstå och analysera T Coronae Borealis ur olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av T Coronae Borealis, utforska dess inverkan på vardagen, dess betydelse i historien och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom att fördjupa oss i detta ämne hoppas vi kunna belysa dess innebörd och inflytande på dagens samhälle.
| T Coronae Borealis | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Norra kronan |
| Rektascension | 15t 59m 30,16s |
| Deklination | +25° 55′ 12,6″[1] |
| Skenbar magnitud () | +2,0 (maximum), 10,8 (minimum) [1] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M3III[1] |
| Variabeltyp | Nova (NR + ELL) [1] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 14,33 km/s |
| Parallax () | 1,61±1,63 mas |
| Andra beteckningar | |
| Nova Coronae Borealis 1866, AAVSO 1555+26, ASAS J155930+2555.2, BD+26 2765, HD 143454, HIP 78322, HR 5958, MWC 413, SAO 84129, X 15574+261,[1] GEN# +1.00143454J, 2MASS J15593015+2555126, SWIFT J1559.5+2553, AG+26 1536, GSC 02037-01144, NOVA CrB 1946, SWIFT J1559.6+2554, PBC J1559.4+2556, TYC 2037-1144-1, CCDM J15595+2555AB, HIC 78322, PPM 104498, uvby98 100143454 ABV, DO 15377, SBC7 558, WDS J15595+2555AB, GC 21491, IDS 15553+2612 AB, SBC9 877, GCRV 9203, IRAS 15574+2603, 1SWASP J155930.15+255512.5[2] | |
T Coronae Borealis eller Nova Coronae Borealis 1946 är en rekurrent nova i stjärnbilden Norra kronan.[3] Den har vanligen magnitud på ungefär 10, vilket är gränsen för en typisk fältkikare. Den har haft observerade utbrott vid två tillfällen. 12 maj 1866 nådde den magnitud 2,0 och 9 februari 1946 magnitud 3,0. [4] Nya uppgifter ger vid handen att novan 1866 hade magnitud i maximum 2,5 ± 0,5.[5]
Upptäckten 1866 gjordes av den irländske astronomen John Birmingham.[1] Stjärnan är en av cirka 10 kända rekurrenta novor i Vintergatan.[5] Nästa utbrott förväntas under 2024.[6]
Vidare läsning
- George Wallerstein, Tanya Harrison, Ulisse Munari, Andrew Vanture (11 May 2008). ”The Metallicity and Lithium Abundances of the Recurring Novae T CrB and RS Oph”. Publications of the Astronomical Society of the Pacific 120 (867): sid. 492–497. doi:.
- R och T Coronae Borealis: Två motsatser bland stjärnorna Sky & Telescope
Se även
Referenser
- ^ T CrB. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10602. Läst 9 november 2013.
- ^ ”Basic data: NOVA CrB 1866 -- Nova”. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=T+CrBl&submit=SIMBAD+search. Läst 12 november 2013.
- ^ Downes, Ronald A.; Webbink, Ronald F.; Shara, Michael M.; Ritter, Hans; Kolb, Ulrich; Duerbeck, Hilmar W. (2001). A Catalog and Atlas of Cataclysmic Variables: The Living Edition. "113(784)". http://arxiv.org/PS_cache/arxiv/pdf/0804/0804.4129v1.pdf. Läst 12 november 2013.
- ^ Sanford, Roscoe F. (1949). ”High-Dispersion Spectrograms of T Coronae Borealis”. Astrophysical Journal 109: sid. 81. doi:.
- ^ Schaefer, Bradley E. (2009). Comprehensive Photometric Histories of All Known Galactic Recurrent Novae
- ^ Iain Todd (18 mars 2024). ”T Coronae Borealis nova event guide and how to prepare” (på engelska). www.skyatnightmagazine.com. BBC. https://www.skyatnightmagazine.com/space-science/t-coronae-borealis-nova. Läst 29 mars 2024.
