Törnsköld
Nuförtiden har Törnsköld blivit ett ämne av allmänt intresse som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Törnsköld varit föremål för debatter, forskning och analys inom olika områden som vetenskap, kultur, politik och samhälle. Detta fenomen har genererat en rad återverkningar som har påverkat hur människor uppfattar och närmar sig Törnsköld i deras dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Törnsköld och dess relevans i det aktuella sammanhanget, vilket ger en detaljerad och uttömmande analys som gör det möjligt för läsaren att bättre förstå detta fenomen och dess implikationer i dagens samhälle.
| Törnsköld | |
| Känd sedan | senast 1571 |
|---|---|
| Ursprung | Boxholm. Östergötland |
| Stamfar | Andreas Laurentii |
| Adlad | 1635 |
| Utgrenad i | Strömfelt, Strömberg, Rosenberg, Wennerstedt, Hilchen, Kruuse af Verchou |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1635 |
| Grad | obetitlad adel ätt nr 234 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1736 |
| Svärdssidan | Carl Törnsköld |
Törnsköld var en svensk adelsätt.
Ättens stamfader var prosten och kyrkoherden Andreas Laurentii i Ekeby och Rinna socknar i Linköpings stift, död 1595. Med sin hustru Kjerstin Olofsdotter blev han far till Peder Andersson som var ståthållare i Östergötland och assessor i Kammarrevisionen, och som lånade ut pengar till kronan. Han adlades år 1635 på namnet Törnsköld och introducerades samma år på nummer 234. Hans första hustru var Brita Clemensdotter, dotter till hovpredikanten Clemens Laurentii Gevaliensis och Dorotea Pedersdotter Grubb från Bureätten. Som änkling gifte han om sig med en Coijet och sist med en borgmästaredotter, Vendela Mårtensdotter från Stockholm.
Från första äktenskapet blev dottern Christina stammoder till adliga, friherrliga och grevliga ätten Strömfelt och dottern Catharina gift Strömberg nr 365. Från tredje äktenskapet blev dottern Margareta stammoder till ätten Rosenberg nr 322 och Wennerstedt, och dottern Brita var gift Ekegren och Hilchen. En son i tredje äktenskapet, Mårten, var överstelöjtnant men dog ogift i Polen. Ätten fortlevde på svärdssidan med en son från första äktenskapet, Jacob Törnsköld, som var landshövding i Viborg. Han var först gift med en kvinna av ätten Trana vars mor var en Eketrä, och sedan med en av ätten Appelgren vars mor var en Tungel. En dotter i första äktenskapet gifte sig Appelgren och den ende sonen avled ogift. I andra äktenskapet föddes två döttrar varav den äldsta gifte sig Skytte och den andra blev stammoder till friherrliga ätten Kruuse af Verchou, och två söner varav Jacob Johan var överstelöjtnant och Carl var sändebud till shahen av tartarerna i Krim. Båda sönerna var ogifta. Ätten slöts på svärdssidan av den sistnämnde år 1736.
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Noter
- ^ Gabriel Anrep. ”441 (Svenska adelns ättar-taflor / Afdelning 4. Skytte af Duderhoff - Östner, jemte tillägg, rättelser och slutord)”. runeberg.org. https://runeberg.org/anrep/4/0445.html. Läst 31 december 2024.