Idag intar Södermanlands runinskrifter 242 en central plats i det nutida samhället. Hans inflytande sträcker sig till alla områden i livet, från politik till underhållning. Med teknikens framsteg har Södermanlands runinskrifter 242 blivit mer tillgänglig än någonsin, vilket skapar en betydande inverkan på hur människor interagerar och kommunicerar. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Södermanlands runinskrifter 242s roll i det moderna livet och analysera dess betydelse och implikationer i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess nuvarande situation är detta ämne relevant för alla som är intresserade av att förstå världen omkring oss.
Södermanlands runinskrifter 242 ![]() | |
![]() | |
Signum | Sö 242 |
---|---|
RAÄ-nr | Västerhaninge 7:1 |
Område | Södermanland |
Placering | Stav, Västerhaninge socken |
Koordinater | 59°05′32″N 18°04′22″Ö / 59.09209°N 18.07275°Ö |
Tillkomsttid | 1000-talet e.Kr. |
Ristad av | okänd |
Sö 242 är en runsten i byn Stav i Västerhaninge socken, Haninge kommun och Sotholms härad på Södertörn. Stenen hittades 1885 i samband med upplöjning av Svartängen cirka 120 meter öster om nuvarande plats. Den låg då intill en cirka 2,4 meter bred och 360 meter lång stenkista som sannolikt ingått i en vägbank. Stenen flyttades till närmaste gårdstomt och restes framför ett boningshuset och där står den fortfarande. Runorna är infogade i en bandslinga som förenas i ett kors och motivet kallas korsbandssten. Stenen är 194 cm hög och 86-106 cm bred.
Translitterering av runraden:
Normalisering till runsvenska:
Översättning till nusvenska: