I dagens värld har Sébastien Bourdon blivit ett grundläggande element som påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan kan vikten av Sébastien Bourdon inte underskattas. Från dess påverkan på hälsa och välbefinnande till dess påverkan på ekonomin och miljön, spelar Sébastien Bourdon en avgörande roll i hur vi lever och interagerar med världen omkring oss. Därför är det viktigt att till fullo förstå alla aspekter relaterade till Sébastien Bourdon, för att kunna fatta välgrundade beslut och bygga en hållbar och välmående framtid. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Sébastien Bourdon och dess relevans i dagens samhälle.
Sébastien Bourdon | |
![]() | |
Född | 2 februari 1616[1][2][3] Montpellier[4][5], Frankrike |
---|---|
Död | 8 maj 1671[6][2][3] (55 år) Paris[5] |
Medborgare i | Frankrike[7] |
Sysselsättning | Målare[8][5], konstteoretiker[8], gravör[8], tecknare[9] |
Befattning | |
Hovmålare | |
Redigera Wikidata |
Sébastien Bourdon, född 2 februari 1616 i Montpellier, död 8 maj 1671 i Paris, var en fransk målare och gravör under barockepoken.
Bourdon påverkades under en vistelse i Rom på 1630-talet av Bolognaakademins eklektiska riktning men främst av Nicolas Poussin och Claude Lorrain. Influenser från dessa kan spåras i verk som Simon Magerns fall som idag finns i Montpellier samt flera av hans verk på Louvren. Han målade även i bambocciadmålarnas stil. Han undervisade även därefter vid den 1648 grundade konstakademin i Paris och blev 1655 dess direktor. Bourdon vistades i Stockholm 1652–1653, då han var verksam som hovmålare och porträtterade drottning Kristina, den blivande svenske kungen Karl X Gustav samt Gustaf Gustafsson af Vasaborg. Bourdon är representerad vid bland annat Nationalmuseum[10] i Stockholm.
|