Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium

I den här artikeln kommer vi att utforska världen av Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, fördjupa oss i dess mest relevanta och betydelsefulla aspekter. Från dess påverkan på samhället till dess möjliga tillämpningar i framtiden kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa detta spännande ämne. Genom forskning och detaljerade studier hoppas vi kunna ge en komplett och berikande vision som gör det möjligt för läsaren att till fullo förstå vikten och relevansen av Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium i dagens värld. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och undersökningsresa, där vi kommer att utforska alla aspekter av Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium för att till fullo förstå dess inflytande och potential.

Titelblad till Uppland band IV (1912–20).

Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium är ett bokverk som ska beskriva alla Sveriges kyrkor och deras inventarier på ett så objektivt sätt som möjligt.

En utställning av äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910 blev startpunkten för verket, vars första volym utkom 1912. Redaktörer var Sigurd Curman och Johnny Roosval som till en början gav ut verket i egen regi. År 1940 påtog sig Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien ansvaret för utgivningen, från 1976 tillsammans med Riksantikvarieämbetet.

Den ursprungliga målsättningen att "lämna ett i möjligaste mån fullständigt och korrekt material" som kan ligga till grund för den fortsatta vetenskapliga bearbetningar, har bibehållits. Fram till 1960-talet var emellertid intresset för 1800-talets kyrkobyggnader mycket begränsat.

Utgivningen har skett i landskapsserier med numrerade underserier (band, utgivna häftesvis) men sedan 1980-talet även i tematiska serier av mer kortfattade rapporter över särskilda kategorier kyrkor. Varje utgåva inom verket har ett löpnummer (volym). Sveriges kyrkor finns sedan 2016 även publicerat digitalt, omfattande volym 1 (1912)–226 (2000) och volym 233 (2011). (De genom Upplandsmuseet 2010–16 utgivna om Uppsala domkyrka ingår inte.)

Bibliografi

Källor