Sveriges kurortsmuseum
I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska relevansen av Sveriges kurortsmuseum i olika sammanhang och omständigheter. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Sveriges kurortsmuseum satt en betydande prägel på olika aspekter av vardagen. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Sveriges kurortsmuseum och dess betydelse i dagens värld. Vidare kommer vi att utforska hur Sveriges kurortsmuseum har utvecklats över tid och vilka framtida prognoser som kan förutses i relation till detta fenomen. Från dess ursprung till dess arv kommer denna artikel att ge en heltäckande bild av Sveriges kurortsmuseum och dess betydelse i det samtida landskapet.
| Sveriges kurortsmuseum | |
 Loka brunn sett söderifrån. Kurortsmuseet ligger i mitten av bilden, men skymt av träd. | |
| Information | |
|---|---|
| Typ av museum | Kulturhistoriskt museum |
| Plats | Loka brunn, Hällefors kommun |
| Etablerat | 1995 |
| Etablerat av | Loka brunn |
| Operatör | Stiftelsen Kungliga Gyttjebad- och Brunnsanstalten Loka |
Sveriges kurortsmuseum är ett svenskt privatägt kulturhistoriskt museum i Loka brunn i Hällefors kommun.
Begreppet kuranstalt, som en inrättning vid vilken läkarbehandling av sjuka personer äger rum, är belagt på svenska sedan 1820, enligt Svenska Akademiens ordbok[1] och "kurort" sedan 1840. Kurort är en plats för behandling av vissa sjukdomar eller för möten, avkoppling och rekreation. Från 1700-talet och långt in på 1900-talet ingick vanligen brunnsdrickning i en kurortsvistelse.
Bruket att behandla en rad krämpor med olika slags vattenbehandling har sina rötter i antiken. Romarna hade terapeutiska bad i till exempel Aquae Sulis (idag Bath), Aquae Arnementiae (idag Buxton), Aquae Granni (idag Aachen), Aquae Mattiacorum (idag Wiesbaden), Aquae (idag Baden-Baden), Aquae Helveticae (idag Baden i Schweiz). Det återuppstod under medeltiden i Europa, där Spa i Belgien, med heta källor, var en känd kurort på 1300-talet. I Sverige kom sådan verksamhet igång under 1600-tal. Medevi brunn öppnades 1678, Sätra brunn 1700, Ramlösa hälsobrunn 1707 och Loka brunn 1720.
Sveriges kurortsmuseum, som öppnades 1995, berättar om de svenska kurorternas och brunnarnas historia. Det är inhyst i tre byggnader från 1700-talet. Kurortsmuseet i Loka Brunn ägs av Stiftelsen Kungliga Gyttjebad- och Brunnsanstalten Loka.[2]
Källor
Noter
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Kurort
- ^ Stiftelsen Kungliga Gyttjebad- och Brunnsanstalten Loka på www.stiftelsemedel.se, läst den 18 april 2020
Externa länkar