Svensk etymologisk ordbok
I dagens värld förblir Svensk etymologisk ordbok ett ämne för ständigt intresse och debatt. Med tiden har dess relevans ökat och har påverkat olika samhällssektorer. Från den personliga nivån till den professionella nivån har Svensk etymologisk ordbok visat sig vara en avgörande punkt som inte kan ignoreras. Dess inflytande har spridit sig till världens alla hörn och påverkat människor i alla åldrar, kulturer och förhållanden. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Svensk etymologisk ordbok och hur det har format och fortsätter att forma vår verklighet.
Svensk etymologisk ordbok utgavs första gången år 1922 av Elof Hellquist. Det är det första och hittills enda helomfattande verket över den förmodade utvecklingen av de enskilda orden i det svenska språket, ordens etymologier. I många fall fanns det flera åsikter bland filologerna om ett ords etymologi. Hellquist redovisade de olika tolkningsförslagen, och värderade dem också, med motiveringar för varför vissa förslag var mindre sannolika än andra.
Hellquist använde delvis Svenska akademiens ordboks samling av excerpt som underlag för sina källbelägg, men utgick mycket från sina egna samlingar. Han belönades år 1923 med Svenska akademiens kungliga pris för ordboken.
Utgivningshistoria
- Första utgåvan kom år 1922, på Gleerups förlag. Den har digitaliserats inom projekt Runeberg.
- En "omarbetad och utvidgad upplaga" (1484 sidor) utgavs 1939 (sex år efter Elof Hellquists död) av Bertil Hellquist, under överinseende av Emil Olsson och Erik Noreen.
- En tredje upplaga (1484 sidor) kom 1948, nytryckning 1966, fjärde tryckningen 1980 (ISBN 91-40-01978-0), femte tryckningen 1989, sjätte tryckningen 1993, och sjunde tryckningen 1999.
Externa länkar
- Första upplagan, i faksimil och delvis helt digital utgåva, på Projekt Runeberg.
| ||||||||||||||