Sven Grauers

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Sven Grauers och utforska dess ursprung, betydelse och relevans idag. Sven Grauers har väckt många människors intresse och nyfikenhet genom tiden och i den här artikeln ska vi försöka belysa alla aspekter som gör den så speciell. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på olika områden har Sven Grauers lämnat ett outplånligt spår som förtjänar att analyseras och förstås på djupet. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och kunskapsresa om Sven Grauers, en upplevelse som lovar att bli berikande och avslöjande.

Sven Grauers
Född20 december 1891[1][2]
Haga församling[2], Sverige
Död13 september 1977 (85 år)
BegravdSkogskyrkogården[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt, historiker, universitetslärare[4]
ArbetsgivareStatens normalskola
Redigera Wikidata

Sven Grauers, född 20 december 1891 i Göteborg, död 13 september 1977, var en svensk historiker och skolman.

Biografi

Grauers blev vid Göteborgs högskola filosofie magister 1916, filosofie licentiat 1919 och filosofie doktor 1920. Han var docent ï historia där 1920–1924, docent vid Stockholms högskola 1927–1944 och tilldelades professors namn 1944. Han var lektor i Nyköping 1923–1930, lektor vid Nya Elementarskolan i Stockholm 1930, rektor vid Högre lärarinneseminariet 1931–1943 och vid Statens normalskola 1943–1956. Han var också lärare vid Stockholms högskola 1944–1961.

Grauers var ordförande i Göteborgs högskolas studentkår 1918–1919, Historielärarnas riksorganisation 1947–1954, Karolinska förbundet 1957–1973, direktör för Statens psykologisk-pedagogiska institut 1944–1957 (styrelseordförande från 1944). Han invaldes som ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1929 och av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 1952. Utöver nedanstående skrifter skrev han också uppsatser i historiska tidskrifter och publikationer samt var medredaktör för Historisk tidskrift 1944–1949. Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Bibliografi i urval

  • Arvid Bernhard Horn (1920)
  • Det pfalziska restitutionskravet (1924)
  • Lödöse nya tänkeböcker (1923)
  • Bidrag till kännedomen om det karolinska enväldets uppkomst (1926)
  • Sveriges riksdag l:4 (1932)
  • Världshistorien 1660–1700 (1933)
  • Ätten Wachtmeister genom seklerna I–III:1–2 (1941, 1946, 1953, 1956)
  • Kring förspelet till 1680 års riksdag (1949)
  • Karolinska enväldets näringspolitik (1960)
  • Anna Sandström 1854–1931 (1961)
  • Med Karl XII i fält (1964, 1965, 1967)
  • Karl XII i Stralsund 1714–1715 (1975)

Källor

Noter

  1. ^ Grauers, släkt, s. 246, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13162, läst: 16 mars 2017.
  2. ^ Göteborgs Haga (O) C:2 (1888-1893) Bild 200 (AID: v32993.b200, NAD: SE/GLA/13184), födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 24 maj 2019.
  3. ^ Grauers, SVEN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 mars 2017.
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20181011808, läst: 19 december 2022.

Externa länkar