Sven Bergström (författare)

Numera är Sven Bergström (författare) ett ämne på allas läppar. Från dess uppkomst till nutid har Sven Bergström (författare) varit föremål för debatt, kontroverser och analyser inom olika områden. Dess inverkan på samhället, politiken, ekonomin och kulturen är obestridlig, och dess relevans bara växer med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Sven Bergström (författare), från dess ursprung till de konsekvenser det har för vardagen. Genom djupgående och objektiv analys kommer vi att försöka belysa detta fenomen och förstå dess verkliga omfattning.

För politikern född 1951, se Sven Bergström.
Sven Bergström
FöddSven Fredrik Waldemar Bergström
14 juni 1920
Örnsköldsvik, Västernorrlands län
Död10 augusti 1976 (56 år)
Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1944–1976

Sven Fredrik Waldemar Bergström, född 14 juni 1920 i Örnsköldsvik, Västernorrlands län, död 10 augusti 1976 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län,[1] var en svensk författare och översättare.[2]

Biografi

Bergström var son till grosshandlaren Jonas Bergström och hans hustru Kristina Näslund. Från 1934 fram till sin debut som författare med romanen Fjärran är havets rand (1944) arbetade han bland annat som springpojke, vaktmästare, lagerbiträde och försäljare.[3] Som författare skrev han utöver romaner även noveller, resereportage och filmmanuskript.[4]

Bergström var verksam som översättare från engelska, samt i mindre utsträckning franska. Huvudsakligen ägnade han sig åt deckare, men från slutet av 1960-talet och fram till sin död fick han alltfler översättningsuppdrag inom områden som politik, historia, psykologi och sociologi.

Åren 1949–1963 var han gift med översättaren Britte-Marie Bergström (1920–2005), dotter till teaterregissören Rudolf Wendbladh.[1] Sven Bergström är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[5]

Bibliografi

  • Fjärran är havets rand: roman (Bonnier, 1944)
  • Gunga bräde: roman (Bonnier, 1945)
    • Elämän keinulauta, översatt till finska av U. Kivimäki (Mantere, 1946)
  • En grind slår igen: roman (Bonnier, 1947)
  • Det gröna huset (Bonnier, 1952)

Översättningar (urval)

  • Agatha Christie, Ett mord annonseras (A murder is announced), översatt tillsammans med Britte-Marie Bergström (Bonnier, 1951)
  • Jean Anouilh, Hermelinen (L’hermine), översatt tillsammans med Britte-Marie Bergström, radiobearbetning av Claes Hoogland (Radiotjänst, 1952)
  • Nicholas Blake, Härvan (A tangled web) (Norstedt, 1956)
  • John Dickson Carr, Korn åt små fåglar (Fire, burn!) (Bonnier, 1959)
  • Leon Uris, Exodus (Exodus: a novel of Israel) (Forum, 1960)
  • Malcolm X, Malcolm X talar: ett urval anföranden och uttalanden (Rabén & Sjögren, 1969)
  • Claire Russell och W. M. S. Russell, Våld, apor och människor (Violence, monkeys and man) (Rabén & Sjögren, 1970)
  • Erving Goffman, Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik (The presentation of self in everyday life) (Rabén & Sjögren, 1974)
  • Ludovic Kennedy, Sänk Bismarck! (Pursuit) (Raben & Sjögren, 1975)

Otryckta pjäsöversättningar

  • George Bernard Shaw, Varför hon inte ville: en liten komedi (Why she would not) (översatt för Radioteatern, ca 1956)

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ ”Sven Bergström” i Vem är det. 1957. Läst 28 april 2014
  3. ^ Sveriges författarlexikon 2. 1941–1950 (Stockholm: Rabén & Sjögren 1953), s. 62. Läst 23 augusti 2023.
  4. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok 1969, red. Sten Lagerström (Stockholm: Norstedt, 1968), s. 91. Läst 23 augusti 2023.
  5. ^ SvenskaGravar

Externa länkar


Auktoritetsdata