Superellips
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Superellips. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Superellips har varit föremål för studier och debatt i många år, och dess relevans är fortfarande uppenbar i dagens värld. Genom denna artikel vill vi belysa Superellips, analysera dess betydelse och inflytande i dagens samhälle. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Superellips och dess roll i den samtida världen.
En superellips, eller Lamékurva (efter Gabriel Lamé) är en kurva som är relaterad till ellipsen.
Ekvationen för superellipser är:
- ,
där och är två tal som betecknar längderna på halvaxlarna, och n är en positiv exponent. När n = 2 beskriver ekvationen en ellips. Ekvationen med n större än 2 ger en mellanform av en ellips och en rektangel där rektangeln har utåtböjda sidor och rundade hörn.
Fontänen vid Sergels torg i Stockholm har formen av en superellips med n = 5/2 och a/b = 6/5. Bruno Mathssons och Piet Heins superelliptiska bord har samma värde på n medan a/b = 3/2.
Se även
Referenser
- Sokolov, D. D. (2001). ”Lamé curve”. Springer Encyclopaedia of Mathematics. http://eom.springer.de/L/l057390.htm.
- Weisstein, Eric W. (2006). ”Superellipse”. MathWorld. Wolfram. http://mathworld.wolfram.com/Superellipse.html. Läst 22 juli 2007.