Stridsutmattning

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Stridsutmattning. Sedan starten har Stridsutmattning väckt intresse hos miljontals människor runt om i världen. Genom historien har Stridsutmattning varit föremål för debatt, studier och beundran, och blivit ett ämne av stor relevans inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Stridsutmattning, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att upptäcka dess betydelse, dess möjliga tillämpningar och konsekvenserna det har för framtiden. Gör dig redo att fördjupa dig i detta spännande ämne och upptäck allt Stridsutmattning har att erbjuda.

Soldaten till vänster lider av stridsutmattning. Bilden är tagen under första världskriget

Stridsutmattning (även stridströtthet) är en akut stressreaktion på psykiskt trauma som har samband med strid. Stridsutmattning uppträder oftast som en följd av en lång period av psykisk spänning, till exempel långvariga strider utan möjlighet till återhämtning. Plötsliga händelser, såsom en granat som nästan träffar, kan utlösa tillståndet.

Symptom och behandling

Symtomen varierar men kan innefatta kraftig förvirring, handlingsförlamning, svårigheter att fatta beslut och extrem trötthet. I tidiga skeden förekommer sömnlöshet, spänningshuvudvärk och irritabilitet. Stridsutmattning klassificeras i ICD-10 som akut stressreaktion.

Faktorer som förebygger stridsutmattning är god moral, tillgång till mat och vila, tilltro till befälen och den egna förmågan, samt kunskap om normala psykiska reaktioner i strid. Genomgångar efter strid (debriefing) förebygger stridsutmattningen[källa behövs].

Behandlingen av de drabbade sker i de flesta fall inom eller nära det egna förbandet och bör inledas så snart stridsutmattning konstaterats. Viktiga faktorer är möjlighet till vila och uttalade förväntningar att den drabbade kommer att återvända till sitt förband.

Relaterat begrepp

Fördjupning: Granatchock

Begreppet är relaterat till det liknande syndromet krigsneuros eller granatchock. Detta begrepp (engelska: shell shock) myntades i samband med första världskrigets skyttegravskrig och dess effekter på de stridande soldaterna. De drabbade soldaterna anklagades då för feghet, ibland med risk för att bli arkebuserade.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning Svensk version 2025”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2025-1-9321.pdf. Läst 19 januari 2025. 
  2. ^ Höjer, Henrik (4 oktober 2011). ”Första världskrigets gåtfulla sjukdom – granatchock”. Forskning & Framsteg. https://fof.se/tidning/2011/8/forsta-varldskrigets-gatfulla-sjukdom-granatchock. Läst 16 januari 2018. 
  3. ^ Brink, Joachim (4 mars 2011). ”Den skamliga krigsskadan”. Militarhistoria.se. http://militarhistoria.se/artiklar/den-skamliga-krigsskadan. Läst 16 januari 2018. 
  4. ^ Holmberg, Therese (24 oktober 2005). ”Led av granatchock – avrättades för feghet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article10688894.ab. Läst 16 januari 2018.