Strålenhielm
Nuförtiden är Strålenhielm ett mycket diskuterat ämne runt om i världen. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har Strålenhielm fångat miljontals människors uppmärksamhet. Genom historien har Strålenhielm varit föremål för debatt, forskning och analys inom en mängd olika områden. Dess relevans har överskridit gränser och har skapat ett växande intresse för dess studie. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Strålenhielm och dess inverkan på den moderna världen. Från dess ursprung till dess utveckling kommer den här artikeln att ta upp de olika aspekterna av Strålenhielm och dess inflytande på dagens samhälle.
| Strålenhielm | |
| Ursprung | Bergs socken, Kronobergs län |
|---|---|
| Stamfar | Arvid Strålenhielm |
| Adlad | 7 mars 1720 |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1723 |
| Grad | Adlig ätt nr 1761 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 24 november 1877 |
| Svärdssidan | Ludvig Strålenhielm |
| Spinnsidan | Amalia Strålenhielm |
Strålenhielm var en svensk adelsätt.
Historik
Ätten Strålenhielms förste kände stamfäder är kyrkoherde Håkan Arvidsson Gallander och Kristina Danielsdotter Bringh i Bergs socken, Kronobergs län. Gallanders son Arvid Gallander föddes 1665 på prästgården och blev salpetersjuderiinspektor i Kalmar län och på Öland. Han adlades 1720 med namnet Strålehielm och introducerades 1723 i riddarhuset under nummer 1761.[1]
Referenser
Noter
- ^ Ätten Strålenhjelm i Oscar Fredrik Strokirk, Kultur- och personhistoriska anteckningar 3 (1915–1920)