I dagens värld har Stormen Babet 2023 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Stormen Babet 2023 fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten, och genererat intensiv debatt och oändliga diskussioner kring dess implikationer, tillämpningar och konsekvenser. Oavsett om det beror på dess inverkan på teknik, ekonomi, kultur eller politik, fortsätter Stormen Babet 2023 att vara föremål för studier och analys, vilket väcker ett växande intresse och uppmärksammar olika aktörer och sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Stormen Babet 2023, dess utmaningar, möjligheter och möjliga återverkningar, i syfte att belysa dess betydelse och bidra till förståelsen av dess omfattning och innebörd idag.
Stormen Babet 2023 var ett lågtryck som drog från Atlanten in över de brittiska öarna och nordvästra Europa den 18–21 oktober 2023.
Stormen Babet drog över Storbritannien den 18 oktober. I Skottland kulminerade ovädret på morgonen fredagen den 20 oktober. Två orter evakuerades i stormen, som orsakade tre omkomna i Storbritannien.
Den 19 oktober omkom en kvinna på ön Fehmarn i sin bil, när ett träd föll ned. I Schleswig-Holstein evakuerades omkring 2.000 personer. I Flensburg steg vattennivån 2,27 meter över normalvattenståndet.
Babet drog in över kusterna längs Östersjöns västra del, bland annat kusterna vid Lilla Bält och Køge Bugt. I Aabenraa nådde vattnet upp till 2,16 meter över normalvattenståndet och i Hesnæs på Falster 2,39 meter med stora skador till följd i hamnen. I Fynshav på Als räknades händelsen som en 500-årshändelse.
I Rødvigs hamn slet sig 28 båtar och försvann, varav 18 återfanns sjunkna i hamnen en vecka senare. Båthus och strandhus spolades iväg på flera platser, bland andra Marstal på Ærø och Rødvig. Området runt Haderslev evakuerades på grund av översvämningsrisk.
Ovädret Babet kulminerade på natten mellan den 20 och den 21 oktober över södra Sverige. Fler än 300 träd i Skåne föll i kraftiga ostvindar och vattenstånden var de högsta sedan rekordåret 2017. Allra mest blåste det utanför Hanö vid Blekingekusten, där orkanbyar på strax över 33 sekundmeter uppmättes vid midnatt och en andra gång vid tvåtiden natten mot lördag.
Näst högsta vindstyrkan på 27 sekundmeter noterades på Väderöarna i Bohuslän, följt av Utklippan i Blekinge med 26 och Skillinge, som också mätte 26. Över land mättes 24 meter per sekund, i Hörby i Skåne.
Skador uppstod framför allt vid Skånes syd- och östkuster, till exempel i Ljunghusen, Skillinge och Kivik.
20 000 hem i södra Norge blev strömlösa på morgonen den 21 oktober. Tak blåste av och byggnader och träd blåste ned.