Storkök
Idag är Storkök ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av allmänheten. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Storkök blivit ett allt mer aktuellt ämne i våra liv, oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå. Åsikterna om Storkök är varierande och omdebatterade, vilket gör dess studie och förståelse avgörande för att förstå den värld vi lever i. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Storkök, och analysera dess inverkan, utveckling och relevans i olika sammanhang.
Ett storkök är hela produktionsdelen i ett storhushåll. Det är lokaler från varuintag till utlämning eller servering. De är avsedda för tillagning av ett fåtal maträtter till många människor samtidigt. Det som framförallt skiljer storköket från det vanliga köket eller ett mindre restaurangkök är att lösa kokkärl sällan används.
Storkök kan indelas i tillagningskök, som lagar mat från alla typer av råvaror, respektive mottagningskök, som tar emot mat från tillagningskök och som i vissa fall tillagar ris, potatis, pasta och grönsaker.
I storköket används till exempel stekbord i stället för stekpannor och kokgrytorna har inbyggd uppvärmning och ofta även inbyggd omrörare. Maten kan serveras i stora plåt- eller plastkärl, kantiner.
Personal i storkök använder vanligen lämpliga arbetskläder, vilket inkluderar ett hygieniskt förkläde. Personal i storkök har arbetstitlar som köksbiträde, kokerska och husmor.
I Sverige omfattas storkök av livsmedelslagstiftningen. Till storköket räknas varumottagning, lagerrum, matsal, personalutrymmen och andra biutrymmen som har betydelse för livsmedelshygienen.
Referenser
- ^ ”Kantiner i alla former”. https://www.widab.se/inspiration/kantin-for-ratt-andamal/?vat_disp=1. Läst 18 januari 2022.
- ^ ”Storkök”. Nationalencyklopedin (inloggning krävs). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stork%C3%B6k. Läst 1 november 2010.