Stoppkodon

I dagens värld har Stoppkodon varit föremål för debatt och analys inom olika områden. Från psykologi till politik, Stoppkodon har fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare. I ett sammanhang där information ständigt flödar genom sociala nätverk och media är det oundvikligt att vara nyfiken på Stoppkodon och dess påverkan på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska implikationerna av Stoppkodon inom olika områden, såväl som möjliga konsekvenser för framtiden. Utan tvekan har Stoppkodon blivit ett väsentligt inslag i vardagen och dess relevans kan inte underskattas.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Ett stoppkodon är ett kodon, det vill säga tre på varandra följande nukleotider i en mRNA-molekyl, som talar om för ribosomen att translationen skall avbrytas. Proteiner är uppbyggda av polypeptider, vilka är unika sekvenser av olika aminosyror. De flesta kodon i mRNA motsvarar tillägget av en aminosyra till en växande polypeptidkedja i ribosomerna. Stoppkodon kodar dock inte för någon aminosyra, utan bara för terminering av translationen. De får alltså ribosomen att stanna upp, och släppa iväg den färdiga kedjan. Med ett fåtal undantag utgörs stoppkodonen av kombinationerna UAA, UAG och UGA (TAA, TAG och TGA i DNA-kod).

Mutationer

Nonsensmutationer är förändringar i DNA:t som introducerar ett stoppkodon tidigare i DNA-sekvensen än där det funnits från början. Detta medför att proteiner vid translationen blir avkortade, och ofta förlorar proteinet då sin funktion. Stoppkodon kallas till följd av detta ibland för nonsenskodon.

Olika stoppkodon har fått olika namn, för att visa att de korresponderar med specifika typer av mutationer, vilka beter sig på liknande sätt. Mutanter av dessa slag isolerades först bland virus som angriper den mänskliga tarmbakterien Escherichia coli.

Bernstensmutationer (UAG)
var de första nonsensmutationerna som upptäcktes. De kallas så för att Richard Epstein och Charles Steinberg, som först lyckades isolera dem, namngav dem efter sin gemensamma vän Harris Bernstein.
Virus med bernstensmutationer karakteriseras av att de bara infekterar vissa bakterier, som i sin tur bär på en egen mutation, som möjliggör att de defekta proteinerna i virusen återfår sin funktion.
Ockramutationer (UAA)
upptäcktes senare, och fick sitt färgnamn för att passa ihop med bernstensmutationernas engelska namn, "amber mutations" ("amber" används ofta om färgen på bernsten).
Opalmutationer (UGA)
upptäcktes kort efter ockra.

Dolda stopp

Det finns även något som kallas för dolda stopp. Dessa är kodon som bara avläses som stoppkodon om translationen sker med en förskjutning på +1 eller -1. En sådan förskjutning gör att hela sekvensen avläses annorlunda, och ett stoppkodon som då avbryter translationen i förtid tros minska slöseriet av resurser vid tillverkningen av icke-funktionella proteiner, och förhindra att potentiella cellgifter av misstag produceras.


Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.