I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Stockholmsgranit. Från dess ursprung till dess utveckling över tid kommer vi att utforska alla relevanta aspekter av Stockholmsgranit. Vi kommer att analysera dess påverkan på samhället, dess relevans idag och möjliga framtidsperspektiv. Dessutom kommer vi att undersöka olika tillvägagångssätt och expertutlåtanden om Stockholmsgranit för att erbjuda en bred och komplett översikt av detta mycket relevanta ämne. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i en upptäcktsresa och förståelse för Stockholmsgranit, för att till fullo förstå dess betydelse idag och i kommande generationer.
Stockholmsgranit är en lokal variant av bergarten granit som bildar flera mindre massiv i norra delen av Stockholm, och ett större mer sammanhängande massiv i Täby-Vallentunatrakten. Stockholmsgraniten är grå- eller svagt rödaktig och beräknas vara cirka 1 800 miljoner år gammal. Den användes förr som byggnadssten och bröts främst vid Stenhamra stenbrott.
Stockholmsgranit är en fin- till medelkornig bergart och har ibland större röda kristaller av kalifältspat. Den är mycket hård (cirka 30 procent hårdare än vanlig granit) och går bra att borra i, vilket är en fördel vid många av stadens tunnelprojekt. Den förekommer bland annat i Katarinaberget på Södermalm och i Atlas Copcos provgruva i Nacka kommun, där företaget testar bergborr- och gruvmaskiner.
Tidigare har Stockholmsgraniten brutits främst vid Stenhamra stenhuggeri (mellan 1884 och 1936) på Svartsjölandet, och använts till exempelvis som gatsten och byggnadssten. Bland kända byggnader uppförda helt eller delvis i Stockholmsgranit kan nämnas:
I Bergianska trädgården kan man se Stockholmsgranit i olika varianter på berghällar.