I dagens värld har Stjärnhov blivit ett allt mer relevant ämne av allmänt intresse. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har Stjärnhov inte bara fångat uppmärksamheten hos specialister på området, utan även hos allmänheten. Det är därför det är avgörande att fördjupa sig i de mest relevanta aspekterna av Stjärnhov, så att dess inverkan kan förstås i olika områden och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i analysen av Stjärnhov, utforska dess olika dimensioner och dess implikationer idag. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling ska vi ta en titt på hur Stjärnhov har format hur vi förstår världen omkring oss.
Stjärnhov | |
Tätort | |
Tätorten sedd från Stjärnhovs säteri
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Södermanland |
Län | Södermanlands län |
Kommun | Gnesta kommun |
Distrikt | Gryts distrikt |
Koordinater | 59°4′50″N 17°0′8″Ö / 59.08056°N 17.00222°Ö |
Area | 124 hektar (2023)[1] |
Folkmängd | 604 (2023)[1] |
Befolkningstäthet | 4,9 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T0860[2] |
Beb.områdeskod | 0461TB103 (1960–)[3] |
Geonames | 2673790 |
Ortens läge i Södermanlands län.
| |
Wikimedia Commons: Stjärnhov | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Stjärnhov är en tätort i Gryts socken i Gnesta kommun i Södermanlands län. Orten är belägen vid sjön Naten, cirka 20 kilometer väster om Gnesta.
Själva samhället Stjärnhov har sitt ursprung i den bebyggelse som framväxte efter 1862 då Västra stambanan drogs genom socknen och ett stationshus anlades. Mark till stationshuset uppläts av överstelöjtnant Sigge Ulfsparre, dåvarande ägaren till Stjärnhovs säteri, och stationen fick därigenom namnet Stjärnhov. Stationshuset låg ursprungligen på den västra (norra) sidan om järnvägen.
Vid okänd tidpunkt flyttades byggnaden (eller uppfördes ett nytt stationshus) till den östra (södra) sidan. Häradsekonomiska kartan 1897–1902 samt ett fotografi, som uppges taget 1902, visar stationshuset i det senare läget. Eldrift infördes 1926. Dubbelspår österut till Björnlunda 1951 och västerut till Sparreholm 1953. Stationen lades ner på 1960-talet. Den enda kvarvarande järnvägsbyggnaden är bostadshuset Dagavägen 9B, en välhållen så kallad stinsvilla. Intill stationsområdet låg och fortfarande ligger Nässelsta kvarn omnämnd redan 1381 och nedlagd 1973.
Namnet Stjärnhov eller Stiernehov är dock av ungt datum; en ny ägare, krigsrådet Carl Christian von Stiernefelt, fick 1815 tillstånd att ändra säteriets ursprungliga namn Nässelsta till Stjärnhov.[4] Namnbytet relaterar också till en intilliggande Hovgården som då slagits samman med Nässelsta.
I Stjärnhov finns det en skola som heter Kvarnbackaskolan och har cirka 100 elever från förskoleklass till och med årskurs 6. I närheten av Stjärnhov ligger även före detta Solbacka läroverk.
Det finns en idrottsplats som heter Dammhagen. Där finns även fotbollsplan, dansbana och badplats med sommaröppen kiosk. Det finns även en Ica-butik, ICA Nära Strandhallen.
Västra stambanan som öppnades år 1862 går genom Stjärnhov, dock är stationen numera nedlagd och närmaste stationer är Flen och Gnesta, den senare också med Stockholms pendeltåg. Sörmlandstrafikens buss 589 går längs riksväg 57, som bl.a. går genom Stjärnhov, mellan Flen och Gnesta.
Befolkningsutvecklingen i Stjärnhov 1950–2020[5][6] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 492 | |||
1960 | 472 | |||
1965 | 429 | |||
1970 | 445 | |||
1975 | 543 | |||
1980 | 596 | |||
1990 | 582 | 95 | ||
1995 | 582 | 96 | ||
2000 | 598 | 97 | ||
2005 | 588 | 97 | ||
2010 | 549 | 97 | ||
2015 | 555 | 112 | ||
2020 | 574 | 112 | ||
|