Stig Schyldt
Nuförtiden är Stig Schyldt ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett stort antal människor runt om i världen. I och med teknikens och sociala nätverks framsteg har intresset för Stig Schyldt ökat och blivit ett återkommande samtalsämne i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på det dagliga livet, dess historiska relevans eller dess betydelse inom olika områden, har Stig Schyldt blivit ett allestädes närvarande element i våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Stig Schyldt och dess inflytande på världen idag.
| Stig Schyldt | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 8 mars 1944 Malmö Sankt Pauli församling i Malmöhus län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1967–2003 |
| Grad | Överste av första graden |
| Befäl | Roslagens luftvärnskår, Arméns luftvärnscentrum |
Stig Arne Harald Schyldt, född 8 mars 1944 i Malmö Sankt Pauli församling i Malmöhus län,[1] är en svensk militär.
Schyldt tog officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1967 och blev fänrik vid Skånska luftvärnsregementet samma år samt kapten där 1972. Han inträdde som major i Generalstabskåren 1978. Åren 1978–1993 tjänstgjorde han vid Huvudavdelningen för armémateriel vid Försvarets materielverk, däribland som chef för Pansarvärnssektionen i Vapenavdelningen 1983–1987 och som överingenjör och projektledare för Stridsfordon 90 1987–1993. Han befordrades till överstelöjtnant 1984, överstelöjtnant med särskild tjänsteställning 1987 och överste 1990. Han var 1993–1995 chef för Roslagens luftvärnsregemente (från och med den 1 juli 1994 Roslagens luftvärnskår). År 1995 befordrades han till överste av första graden och var luftvärnsinspektör och chef för Arméns luftvärnscentrum 1995–1997. Från 1998 till sin pensionering 2003 tjänstgjorde han åter vid Försvarets materielverk: som chef för Vapenavdelningen 1998–2000 och som teknisk chef för markbaserade system 2000–2003.
Stig Schyldt invaldes 1995 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
Källor
- Anderson, Björn: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 2016), s. 119.
- Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 209.
- Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 190.