Idag är Stencil ett ämne som väcker stort intresse och debatt inom olika samhällsområden. Relevansen av Stencil har ökat de senaste åren, eftersom fler och fler människor är intresserade av att lära sig mer om honom/henne, hans/hennes egenskaper, hans/hennes inverkan och hans/hennes inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Ur olika perspektiv har Stencil varit föremål för studier, analys och reflektion, vilket har gjort det möjligt för oss att bättre förstå dess betydelse och tillämpningar i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Stencil, och utforska dess betydelse och inflytande på vårt nuvarande samhälle.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Stencil betecknar i vid bemärkelse en kopia av ett dokument, framställd i enklare kvalitet till låg kostnad i ett flertal exemplar, upp till den volymgräns där tryckteknik blir billigare.
Begreppet betecknade ursprungligen en papperskopia med text och/eller bild som var framställd på en stencilapparat. En originaltext skrevs med en skrivmaskin, där färgbandet kopplats bort, på en matris som kunde bestå av bland annat vaxat eller gummerat papper. Skrivmaskinens skrivtryck åstadkom hål genom vilka stencilapparatens färg kunde passera. Stenciler var vanliga i undervisningssammanhang på samtliga stadier och i föreningssammanhang, där inga extremt stora mängder av kopior (mer än cirka 1000 exemplar) behövdes.
Även om stencilapparaten har ersatts av kopiatorn, så lever begreppet stencil fortfarande kvar i skolorna. Då avser man oftast papperskopior med uppgifter.