I Stenåsa kyrkas artikel kommer vi att utforska ett ämne som har skapat intresse och debatt inom olika samhällssfärer. Med tiden har Stenåsa kyrka visat sig vara en figur/tema/datum av relevans och betydelse, med flera aspekter och aspekter som förtjänar att utforskas på djupet. Från dess inverkan på populärkulturen till dess implikationer i den sociala sfären, har Stenåsa kyrka varit föremål för analys och reflektion av både experter och fans. Under denna artikel kommer vi att noggrant undersöka olika aspekter relaterade till Stenåsa kyrka, i syfte att ge ett heltäckande och berikande perspektiv på detta ämne.
Stenåsa kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Kalmar län |
Ort | Stenåsa |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Hulterstad-Stenåsa församling |
Plats | Stenåsa |
- koordinater | 56°30′52″N 16°36′2.9″Ö / 56.51444°N 16.600806°Ö |
Invigd | 1838 |
Interiör
| |
Webbplats: Svenska kyrkan på södra Öland | |
Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling på södra Öland.
När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg. Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. [1]
Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad. Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. [2] Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956. Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. [2]
Disposition:
Manual C-f3 | Pedal |
Borduna 16′ Bas/Diskant | Bihangs |
Principal 8′ | |
Bassetthorn 8′ | |
Rörfleut 8′ | |
Salicional 8′ | |
Octava 4′ | |
Echo Fleut 4′ | |
Qvinta 3′ | |
Octava 2′ | |
Trumpet 8′ Bas/Diskant |
Nuvarande disposition:
Huvudverk (I) C-g3 | Svällverk (II) C-g3 | Pedal C-f1 | Koppel |
Principal 8′ | Rörflöjt 8′ | Subbas 16′ | I 4′ |
Gedackt 8′ | Salicional 8′ | Oktava 8′ | II/I |
Oktava 4′ | Principal 4′ | Koralbas 4′ | II/I 16′ |
Kvinta 2 ⅔′ | Ekoflöjt 4′ | I/P | |
Oktava 2′ | Nasard 2 ⅔′ | II/P | |
Mixtur 3-4 chor | Blockflöjt 2′ | ||
Trumpet 8′ | Ters 1 ⅗′ | ||
Oktava 1′ | |||
Krumhorn 8′ | |||
Tremulant |