I dagens värld är Stenåldersmannen ett relevant ämne som skapar stort intresse och debatt bland olika samhällssektorer. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Stenåldersmannen fått en betydande betydelse i våra liv och påverkat olika aspekter, från hur vi förhåller oss till andra till hur vi hanterar våra resurser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika tillvägagångssätten och perspektiven på Stenåldersmannen, och analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess möjliga utveckling i framtiden. Dessutom kommer vi att undersöka hur Stenåldersmannen har påverkat beslutsfattande på individuell och kollektiv nivå, samt utformningen av offentliga policyer och affärsstrategier.
Stenåldersmannen | |
Genre | Drama, kortfilm |
---|---|
Regissör | Ernst Klein |
Skådespelare | Daniel Smedberg, G.A. Börjeson |
Produktionsbolag | Filmindustri AB Skandia |
Premiär | 1919 |
Speltid | 16 minuter |
Land | Sverige |
Språk | Svenska |
SFDb |
Stenåldersmannen är en svensk dramafilm och ett kulturvetenskapligt experiment i tre delar från 1919 i regi av Ernst Klein.
Filmen premiärvisades 19 maj 1919 i Stockholm. Den spelades in i vildmarkerna kring Rockelstad i Södermanland av David Sjölander och Thorleif Tönsberg. Filmen var ett experimentet att låta ett par herrar försöka leva ett autentiskt stenåldersliv för att på filmduken åskådliggöra våra tidigaste förfäders levnadsbetingelser. Som rådgivare anlitades etnografen Eric von Rosen, arkeologen Otto Frödin och kulturhistoriken Nils Keyland. Filmen hör till de mest visade av alla svenska filmer eftersom den visades som skolfilm fram till slutet på 1960-talet.