Stegling
I dagens värld är Stegling ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Både i akademiska miljöer och i vardagen har Stegling blivit ett ämne av intresse för många olika människor. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på kultur och ekonomi har Stegling väckt ständig debatt och genererat en stor mängd forskning och analyser. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Stegling och dess inverkan på olika aspekter av livet idag. Vi kommer att analysera från dess ursprung till dess inflytande idag, i syfte att ge en fullständig och detaljerad översikt av detta ämne som är så relevant idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Stegling från verbet "stegla" med betydelsen att spika fast en avrättad persons kropp eller huvud och eventuellt högra hand på en påle i förnedrande och avskräckande syfte. Stegling var vanlig i Sverige under medeltiden och framåt, bland annat som straff för upprorsmän som till exempel snapphanar. Man kunde även steglas levande, som framgår av nyhetsbladet Mercurius den 10 april 1678 då en snapphane "rådbråkades och steglades levande".
Stegling förbjöds i Sverige 1841 samtidigt med alla andra så kallade skärpta dödsstraff. Juristen Knut Olivecrona berättar i sin bok Om dödsstraffet från 1866 (utökad upplaga 1891) att han fick sin övertygelse om dödsstraffets förkastlighet efter att i barndomen på 1830-talet ha sett en avrättningsplats, där steglade kroppar och kroppsdelar lämnats kvar till allmänhetens beskådande.