Stefan Bohman

I dagens värld är Stefan Bohman ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhälle, kultur och ekonomi har Stefan Bohman blivit ett ämne för passionerad diskussion och debatt. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Stefan Bohman lämnat en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara relevant i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Stefan Bohman, från dess betydelse till dess implikationer, för att bättre förstå dess inflytande på våra liv.

Stefan Bohman under en presentation om problematisk data på GLAM-institutioner 2019.

Stefan Gösta Bohman Falk, född Bohman 1950, är en svensk etnolog och museiman.

Bohman blev 1985 filosofie doktor i etnologi vid Stockholms universitet med avhandlingen Arbetarrörelsens musik. 2001 blev han docent i museologi vid Umeå universitet.[1]

1994-2000 verkade Bohman som avdelningschef vid Nordiska museet i Stockholm. 2000-2008 var han chef för Musikmuseet) och 2008-2014 chef för Strindbergsmuseet, båda i Stockholm.[1]

Bohman har skrivit ett flertal böcker om kulturlivet i Sverige.[2] Bland hans böcker märks Historia, museer och nationalism (Carlssons bokförlag 1997) och Museer och kulturarv (Carlssons bokförlag: Rådet för museivetenskapligforskning 1997). Båda böckerna är antologier.

Referenser

  1. ^ ”Stefan Bohman”. Musikverket. 10 december 2014. Arkiverad från originalet den 3 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200103194803/https://musikverket.se/forskning/stefan-bohman/. Läst 3 januari 2020. 
  2. ^ ”LIBRIS - sökning: WFRF:(Bohman Stefan 1950 )”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF:(Bohman+Stefan+1950+)&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true. Läst 3 januari 2020.