Stefan, greve av Blois
I dagens värld är Stefan, greve av Blois fortfarande ett ämne av intresse för många människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Stefan, greve av Blois blivit ett relevant ämne i det samtida samhället. Oavsett om Stefan, greve av Blois är en person, en historisk händelse eller ett aktuellt fenomen, kan hans inverkan på våra liv inte underskattas. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Stefan, greve av Blois, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande inom olika områden. Från sitt ursprung till sitt nuvarande tillstånd har Stefan, greve av Blois lämnat en outplånlig prägel på samhället, och det är viktigt att förstå dess räckvidd för att bättre förstå världen omkring oss.
| Stefan, greve av Blois | |
 | |
| Född | 1045[1] |
|---|---|
| Död | 19 maj 1102 Ramle |
| Begravd | Ramle |
| Medborgare i | Blois |
| Sysselsättning | Militär |
| Maka | Adela av Normandie (g. 1080–)[2][3] |
| Barn | Adela de Blois[4] Odo de Blois[4] Agnès de Blois[4] Emma de Blois (f. 1073)[4] Wilhelm av Sully (f. 1090)[4] Thibaut II av Champagne (f. 1093 och 1090) Humbert de Blois, Comte de Virtus (f. 1094)[4] Mathilde of Blois (f. 1095)[4] Stefan av Blois (f. 1095)[2] Henry av Blois (f. 1096)[4][2] Alice de Blois (f. 1100)[4] Eleonora av Blois (f. 1102)[4] |
| Föräldrar | Theobald III av Blois Gersende av Maine |
| Släktingar | Hugo av Champagne (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Stefan, greve av Blois, född 1045, död 1102, var regerande greve av Blois från 1089 till 1102.
Stefan ledde en armé under Första korståget, var med vid överlämnandet av staden Nikea, och ledde belägringen av Antiokia. När han återvände hem utan att ha uppfyllt sina korstågslöften, gick han med i korståget 1101. På väg till Jerusalem stred han i Andra slaget vid Ramla, där han tillfångatogs och senare blev avrättad.
Referenser
- ^ Kindred Britain-ID: I2388, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Kindred Britain, läs online.
- ^ The Peerage person-ID: p10216.htm#i102159, läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.